222 skrifter i stort sett först på 1700-talet, och de var en viktigpolitisk och kulturell faktor främst under den senare delen av århundradet, då tryckfriheten tidvis var förhållandevis vidsträckt i de båda nordiska rikena. De lärda tidskrifterna utgjorde en betydande del av tidskriftsfloran, och dessa kunde även innehålla recensioner av rättsvetenskapliga arbeten och annat material av juridiskt inHär behandlas dock endast sådana alster, som kan betecknas som 373 tresse. exklusivt juridiska tidskrifter. Sådana grundades i Norden under denna period endast i Danmark-Norge; åter ett tecken på den större dansk-norska rättsvetenskapliga aktiviteten under slutet av 1700-talet. 3.8.1. Tidigaförsök Det är uppenbart, att den juridiska tidskriftsfloran delvis uppstod somen följd av behovet att sprida och få information omdomstolarnas praxis. Hedegaards »Juridisk-Practiske Anma^rkninger» (3.7.5.) på 1760-talet koncentrerade sig på domstolarnas verksamhet och var även i detta avseende en föregångare till de juridiska tidskrifterna, men Hedegaard lyckades inte engagera andra skribenter, och serien är också innehållsmässigt för ensidig för att kunna betecknas som en egentlig juridisk tidskrift. En annan föregångare är Friederich WilhelmWiwets (1728-1790) »Forsog til Forta^ling om marrkvarrdige Danske og Norske Sager udforte i Hoyeste Ret» (1-111,1, 1774-1776; 8:o; tysk översättn. I—II, 1779-1780), vars utgivning dock avstannade efter den tredje delens första häfte. Wiwet försvarade sitt arbete med avsaknaden av skrifter ommärkvärdiga processer i Danmark-Norge: Hedegaards »ypperlige Anma:rkninger ... er ey af det Slags jeg meener». Den första delen har märkbara brister somrättsfallssamling och visar samtidigt de svårigheter, under vilka Wiwet måste arbeta. Referaten bestod av en »Fortarlning af Sagen» och de försvarsskrifter, som Wiwet hade sammanställt till underlag för sin plädering somförsvarsadvokat i Hojesteret, utan att utgivaren ens nämnde domstolens utslag. I förordet till den andra delens första häfte kunde Wiwet dock meddela, att han numera hade erhållit tillstånd att även ta med Hojesterets dom, samtidigt som domarna i de tidigare refererade målen publicerades i efterhand. Rubriker som »Blodhxvneren eller Sin Faders Morders Drabsmand», »Faderen, somdra:bte Sit eget Barn», »Den for Hestetyverie uskyldig Domte», »Den Ugudelige» och »Den for Blodskam af sin Mand beskyldte Hustrue»^^-'’ visar, att de medtagna rättsfallen hade ett snarare allmänt En översikt över tidningspressen och tidskrifterna på 1700-talet finns i Lindroth III, s. 83 ff. och Feldhick, s. 242 f. Bland de viktigaste allmänna danska tidskrifterna med recensioner även av juridiska arbeten kan nämnas »Kiobenhavnske la:rde Efterretnmger» (med varierande namn från år 1720), »Efterretninger om nve Boger og Laerde Sager i Danmark og Norge» (1736-57), och »Minerva» (från år 1783). W'izi'et 1,1, Fortale. Wiwet skrev på 1780-talet ett par på rättsfall baserade skådespel med måttlig framgång; se Litteraturhistorie, s. 569 f. 375 Wiii-et 1,1, s. 1, 29 och 71; I, 2, s. 129; II, 2, s. 137. 374 374
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=