221 omutländsk doktrin, inte nöja sin med en uppräkning av olika författare, utan i korthet berätta, vad denna doktrin innehöll. Ewensen däremot berömde »den la:rde» Hedegaards »ypperlige juridiske Dissertationer»,^^*'* och det är uppenbart, att Hedegaards försök utgjorde förebilden för Ewensens avhandlingar. Hedegaards inflytande är särskilt märkbart i »Forsog til en Juridisk Afhandling, angaaende Meddoms-Ma:nd i Odels- og Aava^rks Sager i Norge» (1760; 80 s.).^^'^ Denna Avhandling utkom i Trondheimpå Ewensens egen bekostnad och behandlade norsk rätt, liksom »Nogle Anmerkninger angaaende Land-Nami Anledning af Den Norske Lov» (1759; 31 s.) och »Korte Bctscnkninger angaaende Vidners Forhor udi Odels og andre Aasta;ds Sager i Norge» (1759; 30 s.). Den anonymt utgivna »Om LösningsRet til Jorde-Gods, hvori er skeed Indforsel» fann däremot en förläggare och kom ut i Köpenhamn (1762; 16 s.), medan Ewensens sista separata avhandlingar »Anma:rkninger over N.L:s 5-5 om Odelsgods» (1764; ej sedd) och »OmLavalder eller Myndigaarigheds Termin» återigen publicerades i Trondheim på författarens eget förlag (1781; VIII-1-75 s.). Avhandlingarna tycks ha haft en viss betydelse, eftersomEwensen själv beklagade sig över, att en »la:rd og berommelig Lovkyndig» i sin lagkommentar plagierat åtta sidor av hans »Losnings-Ret» utan angivande av källan.Hans avhandlingar fick berömmande recensioner,^^' och avhandlingarna har ansetts vara »en virkelig berikelse» av tidens juridiska litteratur, samtidigt som man har påpekat, att Ewensen på grund av bristande kunskaper i latin ofta gjorde sig skyldig till etymologiska meningslösheter.^^- Ewensen var inte den förste norrman, som skrev danskspråkiga dissertationer, eftersomPaus redan år 1748 i en avhandling behandlade hävden enligt dansk och norsk rätt, »Nogle Betaznkninger over Ha:vd hvorledes den efter Naturens og Folke Retten forhverves. Og hvor vit dermed vor Danske og Norske Ret stemmer overeens» (24 s.; se även III 2.1.). 3.8. De första tidskrifterna Tidningar och tidskrifter existerade redan på 1600-talet, men de fick större betydelse under följande århundrade. I Norden uppstod tidningspressen och tidEfterretningcr 1757, s. 762 ff. Ezi'cnscfi, Mcddoms-Mx’nd, s. 24. Se även Enensen, Meddoms-M.rnd, s. 15. Den norska odalsrättcn gav upphov till talrika skrifter, ofta med polemisk udd: Dödcrlcm, Mich., »Undersogning af den Sats hvor vidt OdelsRetten i Norge er gavnlig eller skadelig for det almindelige Beste» (1762); Brun, Jo. Nordal, »Tanker omNorges Odels-Rct» (1788); WulfsBcrg, Jac, »Et Par Ord omOdels-Retten i Norge, i Anledning af en 1787 indgiven Ansogning om denne Rettes Ophxvelse» (1788); »Nogle Tanker omOdelsretten og Gaarders dchng i Norge» (1797). 370 Ezi'cnsen, Lavalder, s. VIL ■'71 Se t.ex. KIE 1760, s. 98 f. NBL 3, s. 611 (Abs. Taranger). 3hS 369 372
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=