220 ett historiskt arbete; »thi Erfarenhed har Ixrt mig, at jag sover best paa historiske Tanker». Det tillgripna botemedlet, ett tyskt arbete ommöjligheterna att förena borgerlig och katolsk släktskapsberäkning visade sig dock vara så upprörande, att Kofod Ancher fann sig tvungen att sätta sin egen åsikt om ämnet till pappers. Den ytterst produktive Hedegaard skrev gärna även kortare avhandlingar på danska, och han publicerade också sin doktorsdissertation »De eo qvod contradictorium videtur in jure Danico observationes qva;damtumultarix» (1742; 92 s.) i utvidgad dansk version i »Trifoliumjuridicum» (se 3.7.5.). Till Hedegaards viktigaste arbeten hör den serie på tolv främst process- och straffrättsliga »Forsog til Danske Juridiske Dissertationer over Danske og Norske Lov'» (1750-1763), somutkomi en andra upplaga åren 1764-1774. Det första försöket behandlade skiljemannadom enligt DL 1-6—1 (1750; 55 s.; 2. uppl. 1764), det andra småstölder (1753; 39 s.), det tredje viljans straffbarhet (1755; 80 s.), det fjärde barnfödsel i lönndom (1756; 70 s.), det femte domar enligt DL 1-5-19 och 1-5-26 (1757; 64 s.) och det sjätte edgång (1757; 56 s.). Det sjunde till nionde försöket utkomi ett band år 1762 (190 s.; 2. uppl. 1774), liksom det tionde till tolfte försöket (1763; 199 s.; 2. uppl. 1774). Hedegaards tilltagande originalitet är märkbar redan i rubrikerna till några av de senare försöken: det sjunde dryftade frågan »Om og hvorvddt efter den Danske Lovs Grundsa:tninger og Analogic, et for Losagtighed berygtet og bekiendt liderligt meent Qvind-Menneskes Udlxggelse for Barnefader, kan og bor gravere en bekiendt, skikkelig og uberygtet Mands-Person, og bepligte ham til at aflegge Befrielses-Led derimod», det nionde frågan »omhvorvidt Samvittighed og Billighed finder Sted udi Rettergang» och det elfte försöket behandlar »Procurator-Streger» (advokattrick). De övriga behandlar avträdelse av bo till kreditorerna enligt DL 5-14 (åttonde försöket), advokatyrket i allmänhet (tionde försöket) och tortyr (tolfte försöket; se III 4.2.). Ännu på gamla dagar återkom Hedegaard till ett tema närbesläktat med det sjunde försökets ämne: »Tanker til hoiere Eftertanke angaaende det Sporsmaal: Hvorvidt og paa hvad Maade en Mandsperson, sombeskyldes og sigtes af et Fruentimmer for at have besvangret hende under ^gteskabslofte, i Folge Forordningen af 5 Martii 1734 retteligen kan og bor vxre pligtig imod saadan hendes blötte Foregivende og Paastand at befrie sig derfor med sin Led, og samme hannem af Dommeren paalegges?» (1779; 48 s.). Också Hedegaards danska dissertationer bemöttes med en viss skepsis. En recensent i »Efterretninger omNye Boger» nämnde, att författaren borde beflita sig om »en sammenharngende, ja:vn, og tydelig Stiil», avstå från sin ovana att ta med oöversatta citat och ord på franska och latin, då ju avhandlingarna var avsetta för läsare utan kunskaper i främmande språk, och, då det var frågan 366 Og geKofod Ancher, Slx’gtskabs Led, Fortalc. 366
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=