4 Den nordiska, i vidsträckt bemärkelse rättsvetenskapliga, litteraturens omfattning redan på 1600- och 1700-talen tvingar framvissa uteslutningar och begränsningar. Geografiskt begränsas framställningen till de egentliga nordiska länderna (Danmark-Norge-Island och Sverige-Finland), vilket medför, att biländernas (Slesvig-Holstein och de svenska besittningarna i Tyskland och Baltikum) främst tyska och ofta även tyskspråkiga rättsvetenskap inte medtagits. Det under denna period kortlivade universitetet i Dorpat/Pernau (1632-1656 och 1690—1710) är visserligen ett gränsfall, då lärarkåren och studenterna till stor del var svenskar.^ Då det gäller den juridiska litteraturen, har rena (okommenterade) lagutgåvor, lagförteckningar och översättningar i allmänhet lämnats utanför framställningen. Övriga begränsningar består främst i att vissa rättsområden utelämnats, ofta på grund av att dessa inte haft någon större betydelse för den allmänna rättsvetenskapliga utvecklingen. Andra rättsområden nämns flyktigt i den litteraturhistoriska framställningen, men behandlas inte i de vetenskapshistoriska avsnitten. Till den första gruppen hör ett i tiden viktigt rättsområde, somdock klart kan avgränsas från den övrigajuridiken, kyrkorätten. En framställning av kyrkorätten torde dock kräva goda insikter i tidens teologi, och författaren anser sig sakna förutsättningar att behandla detta ämne. Övriga utelämnade områden är krigs- el. militärrätten, även den ett ganska flitigt behandlat rättsområde, och folkrätten. Den omfattande litteraturen i kameralrätt och ekonomisk rätt i allmänhet behandlas i de litteraturhistoriska avsnitten, men blir inte föremål för en vetenskapshistorisk undersökning. Gränserna mellan de olika vetenskaperna var både oprecisa och föränderliga under hela den här behandlade perioden, och höjdpunkten i en akademisk karriär var, i stort sett oberoende av ursprunglig disciplin, en utnämning till professor i teologi eller i bästa fall till biskop. Det fanns länge inte några alltför svårforcerade barriärer ens mellan naturvetenskaper och humaniora inklusive samhällsvetenskaperna. Matthias Calonius föreläste i botanik i början av sin akademiska karriär på 1760-talet; i Lund avancerade professorn i matematik Anders Riddermark, tidigare e.o. professor i historia i Uppsala, till juris professor år 1703.^ Särskilt svårt är det att dra en entydig gräns, då det gäller den glidande övergången från rättsdogmatik och naturrätt till moralfilosofi och teologi, vilka ju också var filosofernas och teologernas domäner. Detta problem gäller dels den danska juridiken på 1500- och 1600-talen överhuvudtaget,^ dels * Omde här icke behandlade universiteten i Greifswald och Dorpat, se Seth, Ivar, Universitetet i Greifswald och dess ställning i svensk kulturpolitik 1637-1815, Stockholm 1952; Bergman, Johan. Universitetet i Dorpat under den svenska tiden, Stockholm 1932. - Det år 1665 grundade Christian-Albrechts-Universität i Kiel blev ett centrum för förtvskningssträvandena under 1800talet, och dess verksamhet hör helt till tysk lärdomshistoria. ^ Wrede, s. 27; Rosén, s. 78 och 177. * Se Tamm, Nolo falcemoch Tamm, Rechtswissenschaft.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=