218 (se III 6.). »Småpoeterna» Peder Magnus Trojel och Peder Kt:)fod Trojel disputerade för dc')ktorsgraden med mera ytliga alster; den förre med en avhandling omskeppsbrott, »De legumDania: atqve Norvegia: in naufragos humanitate» (1764; 8 s.)d^^ den senare med en avhandling omförveärvandet av sakrättigheter, »De acquisitione juris in re juxta leges Dania; et Norvegia:» (1779; 24 s.)- Någon enstaka dissertation på latin trvcktes i Norge. Martin Nissen gav på egen bekostnad i Trondheimut en avhandling omed, »Traetatus philosophico juridieus de juramento secundum principia juris naturalis et civilis Romano Germanici et Danico Norvagici considerato» (1766; 88 s.). Den isländska rättsvetenskapliga litteraturen utökades med några dissertationer på latin. Jon Ein'ksson disputerade år 1756 med en rättshistorisk dissertation om utsättande av barn i Norden, »Specimen Juridico-Antiquariumde Expositione Infantum ejusqve apud priscos Boreales causis» (24 s.). Stefan Torarinssons (1754—1823) avhandlingomdråp enligt gammal isländsk rätt, »De homicidio secundumleges Islandorumantiquas, I» (1773; 32 s.) är en dissertation av normalt snitt, medan Grfmur Jönsson Thorkelms (1752-1829) »Partieula prima iuris criminalis Islandici Antiqvi» (1780; 2+ 16 s.) är en anspråkslös inledning till en urkundspublikation med parallella texter på latin och danska; Thorkelm gav även ut några gamla lagar.Den ökande isländska språkliga självkänslan kom till uttryck i Oddur Halldörsson Vidalms (1759-1804) »Dissertatio de usu lingvx Islandica; in enodantis termini iuris Danici et Norvegici» (Om användandet av isländska till att förklara danska och norska juridiska termer; 1786; 44 s.); författaren hävdade, att isländska fordom hade talats i hela Norden och att de gamla danska och norska lagarna var skrivna på detta språk.Den i Randers verksamme Snarbjörn Asgeirsson Stadfeldts doktorsavhandling om underdomarens ämbete, »De officio judieum inferiorum in Dania» (1801; 4+46 s.) behandlade däremot, trots ett par hänvisningar till Jon Amason och de isländska sagorna,^'’^ endast dansk rätt. — Det enda arbetet om grönländsk rätt skrevs av Jens Hoyer i form av två övningsdissertationer på Borchs kollegium, »Juris Gronlandici capitibus nonnullis adumbrati, I-II» (1756-1757; 12 +6 s.).^^' De akademiska dissertationerna i Danmark-Norge hade en förhållandevis perifer betydelse för rättsvetenskapens utveckling, trots att de genomgående höll sig på en högre nivå än motsvarande arbeten i grannriket. Ewensen, som saknade kunskaper i latin, förhöll sig redan därför negativt till akademiska »StridsDansk översättning »Juridisk afhandling omde Danske og Norske Loves Omsorg tor Skibbrudne» i Kgl. Adresse-Contoirs Tidender 1767, nr. 1—4 och 8. Se Fridjön Skarphédinssoti, TL 1955, s. 196 f. Oddur Vidalin, förord och s. 5. Snxbjörn Stadfeldt, s. 1, 3 och 5. - Den J. E. Colbiornsen tillägnade dissertationen trycktes i Köpenhamn, men Stadfeldt blev doktor i Göttingen; se KlE 1801, s. 496. 361 recension i Eortgesetzte Nachrichten II, s. 235. 358 360
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=