217 Även enligt Dahl var Dons’ dissertationer präglade av en »ikke ringe Larrdomog en vis videnskabelig Friskhed og Energi».^^3 Något lärdomsprål är dock inte märkbart, eftersom dissertationerna med undantag av doktorsavhandlingen endast innehåller få litteraturhänvisningar. Dons hade emellertid goda kunskaper i svensk rätt, och han hänvisade till Stiernhöök, Loccenius, Verelius samt såväl Nehrmans civilrätt somdennes föreläsningar över JB.^54 Också Kofod Ancher var ett flitig författare av dissertioner. Hans första avhandling »Disquisitio prxscriptionis Danorume fontibus genuinis, naturali et civili derivatje, excussa:, explanata:» (1740; 80 s.) behandlar hävd och preskription och stöder sig i sina naturrättsliga avsnitt främst på Grotius, Pufendorf i Barbeyracs tappning och Thomasius, medan hänvisningar till Wolff saknas (se även III 1.1. och 2.1.). De delar sombehandlar dansk rätt är starkt historiska till sin uppläggning, ett tecken på Kofod Anchers senare intresse för rättshistorien. Kofod Anchers doktorsavhandling »Cogitationes in dubios quosdam articulos Legis Danica: de successione ab intestato» (1742; 36 s.) behandlade den legala arvsordningen i DL; två senare delar (25+38 s.) utkomår 1743. Sammanjämkandet av motstridiga lagrum behandlades i två dissertationer under titeln »De genuina contrariarumlegumconciliandarumratic^ne» (I 1749; s. 3—40; II 1751; s. 41-80). Dissertationen är en vidareutveckling av temat i Kofod Anchers förord till Hedegaards »Trifolium» (se 3.7.5.), och författaren hänvisade själv till, att han hade varit tvungen att yttra sig kortfattat i förordet för att detta inte skulle ha blivit alltför monstruöst.De tre första tryckarken av Kofod Anchers uppgörelse med Montesquieu, »Dissertatio de indole juris privati pro habitu imperii Danico-Norvegici, scripto Montesqveviano: De I’esprit des Loix opposita» (1756; 48 s.), ventilerades under författarens presidium med Jon Eiriksson som respondent. Ett obetydligare arbete är den som övningsdissertation på Valkendorfs kollegium ventilerade avhandlingen om Hojesteret, »Brevis imago supremi Regii judicii in geminis Dania: & Novegia; Regnis» 1756; 26 s.).”^ Bland dissertationerna skrivna av personer, som inte hade eller fick någon anställning vid universitetet, kan nämnas Hesselbergs »Meditationes qvasdam de legibus Haraldinis qvibus ab errore vindicatur pra;fatio legis Danica; contra objectiones doeti cujusdam Germania;» (1752), en avhandling, som trots ett textomfång på endast tolv sidor ingående behandlar det av Koftid Ancher senare i »Lov-Historie» upptagna temat omkung Harald Blåtands danska lagar En'cnsen, Samlinger I, 1, s. 18 och II, 1, s. 44. Även recensionen av Dons’ arbeten var mycket positiv; se Efterretninger 1756, s. 449—155. Dahl, s. 137. Dons, De Delicto Furti, s. 3 och 5; Dons, De Delictis Carnis, s. 9; Dons, Meditationes, s. 2, 6, 17 och 32. KojodAncher, De genuina I, s. 3. Bärens, uppger, s. XLIV, att denna dissertation var ett hastverk, som Kofod Ancher skrev, då kungen befallde, att den årliga disputationen skulle ske i en bestämd månad. liga.352
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=