216 Trots den större rättsvetenskapliga aktiviteten i Danmark-Norge inskränkte sig även mången dansk professors produktion till ett fåtal dissertationer, i synnerhet om man endast beaktar av författaren själv publicerade arbeten. Detta gäller redan Hoier, och Stampe, somdock mera till namnet än till gagnet var juris professor, gav själv ut en enda dissertation, »De testamentis» (1740; 62 s.); ett exempel på författarens intresse för wolffianismen i sin ungdom(se III 1.1.). Isaac Andreas Cold (1716—1761), juris professor i Soro 1747—1749, publicerade förutomnågra recensioner och festtal endast två dissertationer, »De juramento purgatorio» (1740; 44 s.), som behandlar värjemålseden enligt såväl tyskromersk somdansk rätt,^"^^ och en avhandling ommäns juridiska företrädesrättigheter före kvinnor, »De prxcellentia marium juridica pra; feminis» (1749). Balthazar Gebhard Obelitz (1728—1806), professor i juridik i Köpenhamn 1759—1803 och ihågkommen för sitt kollegium om de trettio olika samvelämnade efter sig förutomett tryckt tal och en samling manuskript 350 tena, en kort serie omborgen, »De fidejussione, I-III» (1746—1750; sammanl. 26 s.) och ett betydligt utförligare och med talrika litteraturhänvisningar försett arbete omklander och hemul enligt naturrätten och dansk rätt »De evictione jure naturali pariter ac Danico pr^estanda, nec non de eo, quod jure patrio Uhiemmelt vocatur» (1755; 84 s.). Colbiornsen, vars föreläsningar utgjorde den viktigaste förebilden för Norregaards system(ovan 3.3.10.) publicerade själv endast en ofullbordad, mitt i en mening slutande doktorsdissertation om de danska böndernas ofullständiga äganderätt till sin jord, »De dominio minus pleno, qvod in fundos habent rustici Danici, qvi in Cod. Dan. Lib. III. Cap. XII. Selveyer-Bonder dicuntur» (1774; 32 s.). Även Dons kan räknas till den grupp professorer, sominskränkte sig till att publicera dissertationer, då hans föreläsningar utgavs utan hans medverkan. Dons publicerade på kollegium Medicei (=Borch) fyra dissertationer, »Dc logical vulgaris n^evis» (1753; 16 s.) samt tre rättshistoriska dissertationer »Juridico-Antiqvarix» omdråp, stöld och sedlighetsbrott enligt gammal norsk rätt, »De Delicto Homicidii Jure Norvegico Vetusto» (1754; 12 s.), »De Delicto Furti Jure Norvegico Vetusto» (1755; 20 s.) och »De Delictis Carnis Jure Norvegico Vetusto» (1756; 38 s.). Även doktorsavhandlingen behandlade bördsrätten främst enligt norsk rätt, »Meditationes atque Conclusiones theoreticopractice de Jure Retractus Gentilitii PrsesertimNorvegici» (1767; 47 s.). Dons översatte själv på 1780-talet avhandlingen omsedlighetsbrotten och doktorsavhandlingen för publicering i Ewensens »Samlinger» (se ovan 3.6.1.), och det är därför naturligt, att Ewensen betecknade dessa arbeten som lärda och grundDansk rätt behandlas förvånande utförligt (s. 15-42) med tanke på att dissertationen komut redan år 1740. Dahl, s. 136; DBL 10, s. 633 (Stig luul). ^51 Samlingen förv^aras på Det kongelige bibliotek och innehåller bl.a. kollegier i personrätt, sakrätt (såväl ius in re somadrem) och straffrätt (samtligadaterade 1762), en tvådelad framställning av naturrätten och en otryckt dissertation »De tutela legitima juris» (1752). 350
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=