215 Bland 1710-talets dissertationer kan främst nämnas en rättshistorisk serie i fyra delar omDanmarks lagar och lagstiftare av Christian Stubeus (1693—1736) från Elers kollegium, »Dissertatio I—IV Historico-Juridica, De lege & legislatoribus Danorum» (1716-1719). Trots det obetydliga omfånget (sammanlagt omkr. 70 sidor) fick serien en viss betvdelse som en framställning av dansk laghistoria, och enligt Kcifod Ancher hade Stubeus gjort den största insatsen i detta ämne genom att sammanställa uppgifterna i Saxo, Huitfeldt m.fl. och andra, senare försvunna arbeten. Kofod Ancher ansåg ännu år 1769, att efter Stubeus’ dissertationer ingenting nämnvärt hade tryckts, som hade behandlat dansk laghistoria, eftersom även Holberg nöjt sig med att referera Stubeus. Stubeus inledde sin avhandlingsscrie med att i förordet ge en kort översikt över den tidigare litteraturen i dansk rättshistoria.-^"*- I enlighet med tidens tradition började framställningen långt tillbaka i tiden, och den första namngivne lagstiftaren var kung Skiold, som ansågs ha givit lagar redan före Kristi födelse.^"*-* Den oavslutade^"*"* serien når fram till Fredrik II;s äktenskapsordinantia. Först vid tiden för utfärdandet av F omjuridisk examen år 1736 blev dissertationerna talrikare. Hoier, som hade råkat ut för svårigheter genom sin radikala inställning till de teologiska äktenskapshindren på grund av släktskap i sin i Tyskland år 1718 försvarade dissertation »De nuptiis propinquorumjure divino non prohibitis ... diagramma» (86 s.; se III 1.3.1.3.),-^"*-'’ publicerade år 1735 en folkrättslig dissertation omkrigets lagar och minderåriga, »Dissertatio iuris publici universalis de eo quod jure belli licet in minores» (46 s.). Följande år utkom det berömdaste alstret i dissertationsfloran, Hoicrs »Idex’ ICti Danici» (se ovan 3.2.1.). Från år 1736 blev även juridiska doktorsdisputationer vanliga. Hoier presiderade själv nämnda år för den av Faurids Berregaard skrivna doktorsdissertationen om vittnesbeviset enligt DL, »De interpretatione usuali et doctrinali artieuli 22 Cap. XIII Lib. I Codicis Christianei Danici» (opag.; 35 s.).-*"*^’ Aren 1736-1790 ventilerades sammanlagt 25 doktorsavhandlingar. Schlegel, somtidigare i Göttingen i en dissertation försvarat undersåtars rätt att fritt flytta ur landet (»De eo, quod justum est circa emigrationem civium», 1787; 36 s.),^"*^ disputerade år 1790 med en romerskrättslig avhandling ombesittning i god och i ond tro, »De discrimine inter possessionem bona: et mala: fidei ejusqve effeetu civili secundumjuris Romani principia» (62 s.). Efter detta upphörde doktorsdisputationerna av någon anledning för att återupptas först årl815.3"ts Kojod Atichcr, Lov-Historle I, Fortale. Stubeus /, Prseloquium. Stubeus /, § V. På .sista raden i Stubeus IVannonseras en fortsättning i § XLV’11. Se Dahl, s. 121 f. 346 Denna dissertation uppmärksammades av Baden, s. 74, somden första avhandling, »som ene og allene sigtede til danske og norske Loves Oplysning». Berömmande recension i KlE 1787, s. 746-748. Se Tamm, Retsvidenskahen, s. 233 f. 341 343 34S
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=