208 1753-1784 med säte i Danske kancelli. Samtidigt var han medlemi Hojesteret och professor i den juridiska fakulteten, men han deltog aktivare i domstolens verksamhet endast i början av sin bana och skötte omprofessuren genomvikarier. Stampe hade somgeneralprokuror uppgiften att ge juridiska sakkunnigutlåtanden åt olika myndigheter och dessutomatt vid behov skriva texten till nya lagar.Omfattningen av Stampes verksamhet framgår av att det knappast finns något rättsområde, till vilket hörande probleminte behandlats av honom. Stampes »Erklxringer» har allmänt med fog betecknats somett huvudverk i dansk juridisk litteratur, och man har gärna hänvisat till Orsteds positiva uttalanden omsamlingen.^" Stampe beklagade sig i sitt testamente med en för tiden typisk anspråkslöshet över utlåtandenas brist på »Erudition» (lärdom), då de flesta hade skrivits på landet utan tillgångtill ett juridiskt bibliotek. Då man ansett bristen på lärda undersökningar snarast föröka utlåtandenas värde för eftervärlden,^'- är man nog offer för en synvilla. Stampes utlåtanden innehåller bevis på en omfattande lärdom och en god förtrogenhet med den europeiska doktrin, somhan ofta refererade till, men bristen på litteratur och utlåtandenas natur gör, att dessa inte innehåller källhänvisningar. Man har också berömt det goda språket i utlåtandena och tidigare påpekat, att Stampe hörde till de ämbetsmän, som genomden omsorg och förmåga, de använde på sina skrivelser, arbetade för danskans utveckling.Berömmet är i detta fall dock något oförskyllt. Enligt Stampe själv kunde man inte förv^änta sig någon »net, reen og ziirlig Stil» i utlåtandena. Han hade visserligen ibland försökt att skriva ren danska utan främmande ord, men de talrika tjänsteförrättningarna tvingade honom ofta att använda de ord och uttryck, somförst föll honomin, utan att överväga, omdet möjligen kunde finnas andra »beqvemmere og ziirligere», varför utlåtandena innehöll talrika ord och meningar på franska och latin. Omfattningen av det stampeska blandspråket framgår av att utgivaren utan Stampes bemyndigande, men med arvingarnas tillåtelse fördanskade texten, med undantag av de termer på latin, som var »enten antagne Konstord, eller brugelige Ordsprog i Lovkyndigheden».^'"* Man har på grundval av »Erklarringer» ofta dryftat Stampes rättsvetenskapliga inställning och politiska åsikter. Den rådande åsikten, enligt vilken Stampe var en moderat konservativ med intresse för försiktiga och noga övervägda reformer, verkar välgrundad. Stampe hörde till dem, som såg enväldets raison d'etat i tryggandet av rättssäkerheten, och han konstaterade i sitt testamente, att omutlänningar hade kunnat läsa utlåtandena, så skulle de i dessa ha funnit bekräftelse på påståendet »at den Danske Reglering er en Slags faderlig RegieSe närmare DBL 22 (2. uppl.), s. 401 ff. (H. Jensen); DBL 13, s. 624 (D. Tamm/H. Jensen). Baden s. 87 f.; Dahl, s. 134; DBL 22 (2. uppl.), s. 405 (Stig luul); DBL 13, s. 623 (D. Tamm/ H. Jensen). DBL 22 (2. uppl.), s. 406 (Stig luul). DBL 22 (2. uppl.), s. 402 (H. Jensen); DBL 13, s. 625 (D. Tamm/H. Jensen). Stampe /, Fortale. 310 313
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=