206 uppstått först genom 0rsteds verksamhet.Man kan redan i och för sig betvivla påståendets allmängiltighet. Då en allt större del av domar- och advc')katkåren mot slutet av århundradet hade avlagt juridisk examen vid universitetet i Köpenhamn, är det högst antagligt, att den under studietiden inlästa litteraturen åtminstone i någon mån varit vägledande i den senare verksamheten. En växelverkan genom teori och praxis skedde även därigenom, att många rättsvetenskapsmän å ämbetets vägnar avgav utlåtanden till domstolar och andra myndigheter och att många domare skrev rättsvetenskapliga arbeten. Institutet Aktenversendung-'^'^ fick aldrig samma betydelse i Danmark-Norge som i Tyskland, och enligt Kofod Ancher började den juridiska fakulteten i Köpenhamn ge utlåtanden på parternas begäran eller kunglig befallning först efter år 1736.^°° På 1700-talet tycks dock fakultetsutlåtandcn ha varit rätt allmänna, och de tidigaste samlingarna av responsa består av sådana. Fakultetsutlåtanden användes också gärna somutfyllnadsmaterial i de första juridiska tidskrifterna(se nedan 3.8.). Trots att utlåtandena gavs i fakultetens namn, var författaren alltid känd, och denne ansågs ha upphovsrätten till utlåtandena. Kofod Ancher gav själv ut en del av de utlåtanden han skrivit, »Svar paa nogle Sporsmaale til det juridiske Fakultet» (1779; XXVIII-i-230 s.). Innehållet består av 25 responsa, de flesta (17) skrivna på 1740- och 1750-talen och det sista, odaterade, tidigast år 1773. Knappt hälften (12) av utlåtandena behandlar civilrättsliga, främst familje-, arvs- och fastighetsrättsliga problem. Fem responsa behandlar straff- och fyraprocessrättsliga frågor. Tre uttalanden rör sig på den internationella privaträttens område, medan det sista drvftar sättet att räkna nådår, för övrigt det enda utlåtande, i vilket Kofod Ancher meddelade sig före publiceringen ha ändrat sina ursprungliga rationes decidendi.^^^ Samlingen är inte fullständig; en stor del av utlåtandena hade gått förlorad före publiceringen, och Kofod Ancher utelämnade de flesta straffrättsliga uttalandena, i synnerhet rörande dråpmål, »hvor qv^estio er mere facti end juris, som ikke ville wxre Larseren enten til Nytte eller Behag». Kofod Anchers utlåtanden är en viktig källa vid undersökningen av' författarens inställning till civil-, process- och straffrättsliga frågor, t.ex. Mose lags giltighet i Danmark (se III 1.3.1.3.), prejudikatens betydelse (III 1.3.2.2.) eller förekomsten av trolldom (III 3.2.). Utlåtandena har form av vetenskapliga avhandlingar, och författaren försvarade de talrika hänvisningarna till utländsk rätt och doktrin.Arbetets värde förhöjs av att Kofod Ancher sin vana trogen försåg verket med ett långt förord. Förordet innehåller bl.a. en framställning av Sc Björne, s. 148. Sc HRG I, sp. 84 ff. (G. Buchda). KofodAncher, Svar, s. X\’III. Kofod Ancher, Svar, s. XIX not KofodAncher, Svar, s. XX. KofodAncher, Svar, s. XX f. 298 300 303
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=