203 pens historia i Danmarkunder forntiden och medeltiden. Författaren uttryckte också sina farhågor, då det gällde att skriva rättsvetenskapens historia, eftersom man väntade sig mera av en skribent, som inte var lekman på det område han behandlade: »... hvad ville vore Colder og Schlegler, hvad ville vore ovrige larrde Jurister domme om et Arbeide, som kun de ere voksne». Baden hänvisade också till de svårigheter, som han, bosatt i Odense utan tillgång till bibllotek, haft, och tackade den även som utgivare av Kofod Anchers skrifter kände Nyerup för en omfattande hjälp. Trots det obetydliga formatet är Badens arbete en rätt ingående framställning av dansk och norsk rättsvetenskap, och det har använts mycket av Dahl och även i detta arbete. Baden började med en översikt, »Lovkyndighedens Skxbne en vigtig Del af Kulturhistorien», och gick därefter över till att behandla Nordens rättsvetenskap och rättslärda under forntiden. I motsats till Rabenius fördjupade sig Baden inte i den tidigaste rättshistorien, och han kom redan på sidan 27 fram till grundandet av Köpenhamns universitet år 1477. Omkring en fjärdedel av arbetet (s. 81-106) behandlar den dansk-norska rättsvetenskapen efter Floier och verket slutar med Colbiornsen.-^^ Trots en uttalad strävan till objektivitet (se III 6.2.) skydde Baden inte att »med anstxndig Frimodighed» säga sin personliga mening.-*^"* Badens prestation lade grunden till juridikens litteraturhistoria, liksom Kofod Anchers till den allmänna rättshistorien.-^-'’ 282 3.7.3. Statsrätten Den allmänna statsrätten betraktades som en del av naturrätten.Kofod Ancher frågade sig i sin rättsencyklopedi, om det däremot fanns någon ins publicum partieulare, dvs. positiv statsrätt, i Danmark-Norge, då regeringen var suverän. Svaret blev i stort sett nekande: dansk-norsk statsrätt bestod endast av det som behövde förklaras i Kongeloven, bl.a. kungens skyldighet att iaktta en viss religion och bestämmelserna omsuccessionsföljden till kronan. Kofod Ancher ansåg dock, att en framställning av den dansk-norska stats287 Raden, Forcrindring. Sc Raden, Udsigt, och passim. Raden, Forenndring. Badens juridiska litteraturhistoria lick en i stort sett positiv recension i KlE 1809, s. 641-652 och 657-671, men anmälaren saknade (s. 669) i den pragmatiska historieskrivningens anda »Resultater og almindelige Betragtninger, Tanker, Forslag og Raad» i slutet av boken. Ne>rregaard, Natur-Retten, s. 305 11.; Kofod Ancher 1777, s. 20. Ett par separata arbeten över 283 284 286 allmän statsrätt publicerades i Danmark: Jens Schelderup Sneedorffs anonymt utgivna »Om Den Borgerlige Rcgiering»; Kbh 1757, Fortale-t-456 s.; av lörlattaren i förordet betecknad som en del av »Politiken», och tvsken C. U. D. Eggers’ »Institutiones iuris civitatis et gentium universalis»; Dafnia: 1796; (24)+243 s.. länga litteraturförteckning (s. 43—67) helt saknar hänvisningar till vars danska arbeten. Kofod Ancher 1777, s. 21. 287
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=