202 framsin huvudtanke omde gamla lagarna somroten till DL. Verkets nyttobetonade prägel framgår också av förordets första stycke, i vilket författaren utropade: »... at ville sporge omNyttenaf en Lov-Historie, er na;sten det samme somat sporge, hvad Lovkyndighed er». Ehuru Kofod Ancher i båda förorden på sitt typiska maner klagade över ålder och sjukdom, avbröt han dock frivilligt »Lov-Historie» för andra rättshistoriska arbeten och källpublikationer.-^-'’ Den till det andra bandet utlovade fortsättningen^^^ till den systematiska översikten över de gamla lagarnas rätt utkom heller aldrig. Det är möjligt, att Kofod Anchers resa till Stockholm i början av 1770-talet, då han fick tillgång till talrika nya källor,-^^ medförde ändringar i den ursprungliga planen. Dessa anmärkningar förringar naturligtvis inte »Lov-Historiens» stora värde som en första utförlig framställning av dansk rättshistoria. Kofod Ancher konstaterade i sin rättsencvklopedi år 1777: »Historien om Lovene (HistoriaJuris) bor skilles fra Historien omjuridiske Skrifter og Skribenter (HistoriaJuris literaria).»Enligt Kongslew omfattade »den juridiske la:rde Historie» tre delar: »1) Kundskab omde Lovkyndige eller den juridiske Biographie. 2) Lovkyndighedens Historie, historia JurisprudentLc, dens Opkomst, Fremgang, Tilstand etc. 3) Kundskab c^m de juridiske Skrifter, eller den juridiske Bibliographie.»^^"^ Gustav Ludvig Baden (1764—1840) var den förste i Norden, som skrev en framställning enligt denna gränsdragning, och hans »Den Danske og Norske Lovkyndigheds Historie» (1809; [VII]+106 s.) kan därför, i motsats till Rabenius’ ofullbordade försök, betecknas som en egentlig juridisk litteraturhistoria. Baden uppträdde på titelbladet med titeln »Landsdommer, Herredsfoged, Birkedommer og Birkeskriver», han var alltså en praktiskt verksam jurist. Baden har inte skrivit rättsvetenskapliga arbeten med undantag av en kortare avhandling och en juridisk ordbok,medan han däremot gjorde sig känd som en produktiv, men omstridd historiker.-*^' Baden var också intresserad av vetenskapshistoria och hade år 1801 givit ut en framställning av läkarvetenska- »Dansk Lehns Ret» (1777; Förtalen-176 s. Arbetet behandlade enligt författarens uppgift i förordet ett rättsområde, som stod i ett nära samband med såväl statsrätten som historien.); »Om gamle Danske Gilder og deres Undergång» (1780); »Den Jvdske Lovbog paa gammel Dansk, med forskiellige La:sninger, Latinsk Oversxttelse, Anmerkmnger og Forklaringer» (1783). Kofod Ancher, Lov-Historie I, s. 524. Se Kofod Ancher, Lov-Historie II, Fortale. Kofod Ancher 1777, s. 84. 2^9 Kongslezc 1, s. 1 f. »Forsog til et dansk-norsk juridisk Ord- og Sag-Le.xikon», Odense 1814, IV-t-348 s. Boken, vars förord innehåller en översikt över den danska rättsvetenskapens utveckling från 1780-talet, är främst ett litteraturlexikon, där slagorden innehåller hänvisningar till alla de danska jurister, som behandlat problemet i fråga. OmBaden somhistoriker, seJohs. Steenstrnp, s. 144-150; Ellenforgensen. Studium, s. 2730; Horstboll, s. 154-159. 280 281
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=