200 recensent konstaterade, att »Et Brev» var fullt av »vigtige og vittige Sandheder», att den okände författarens avsikt varit ädelmodig och att skriften innehöll en lärorik moral.Kofod Anchers kritik var visserligen föga djupgående, och kritiken av de rättslärdas opportunistiska inställning till det egna landets rätt träffade i viss mån författaren själv. Brevet är emellertid ett intressant uttryck för de betänkligheter, som även anhängare av den traditionella rättsvetenskapen kunde känna under senare delen av 1700-talet. Den tyngsta kritiken i brevet riktades mot naturrätten i wolffiansk tappning, och Kofod Ancher tycks ha ställt sig tvekande till naturrättsliga system och det berättigade i naturrätten överhuvudtaget. 3.7.2. Rättshistoriska arbeten Intresset för rättshistoria ökar under perioden kraftigt i Danmark-Norge. En stor del av arbetena har dock den norska eller den isländska lagstiftningens historia somföremål (se ovan 3.6.). Trots att det blev vanligt att förse t.ex. systemen med en inledning, som behandlade lagstiftningens historia, är antalet fristående rättshistoriska arbeten litet. Förutomett antal dissertationer (se 3.7.6.) kan man främst nämna Kofod Anchers »En Dansk Lov-Historie» och Gustav Ludvig Badens »Den Danske og Norske Lovkyndigheds Historie», båda pionjärarbeten på sitt område. Hedegaard efterlyste redan år 1748 en dansk rättshistoria: »Intet skulle ... v^ere nyttigere end en fuldstxndig Historia juris Danici saaledes indrettet, at den ikke alleene viiste originem &progressumjuris, men og tillige rationem Mutationis & consilii, Articul for Articul, og det fra Tid til anden ...».-^^ Någonting sombetydligt senare kallades en yttre och inre rättshistoria tycks ha föresvävat Hedegaard. Kofod Anchers »En Dansk Lov-Historie Fra Kong Harald Blaatands Tid til Kong Christian den Femtes», I (1769; 621 s.) och II (1776; 568 s.-i-register och bilaga med separat paginering: »Accessio jurium qvorundam Danix municipalium», 267 s.) motsvarade väl inte helt Hedegaards önskemål, men arbetet har betecknats som »det vigtigste juridiske vasrk på dansk fra det 18. århundrede» och somgrunden för senare dansk rättshistorisk forskning. Även Dahl, som annars är så sparsammed ros, då det gäller 1700-talets litteratur, anser Kofod Anchers arbete »til alle Tider staa som et Hovedvxrk i den retshistoriske Forsknings Annaler», och han påstår med lätt överdrift (se III 6.2.), att Kofod Ancher var långt före sin tid, då det gällde vetenskaplig metod, historisk kritik och värdering av källorna.Arbetets värde framgår också av 269 267 KIE 1765, s. 123 f. Även Bärens refererade och kommenterade utförligt (s. LIII-LVI) »Et Brev»-saken. Hedegaard, Trifolium, III, s. 6. 269 Tamm, Studium, s. 378; TammI, s. 9. 270 Dahl, s. 127. 268
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=