198 att i praktiken helt kontrollera tryckverksamheten på Island.Magnus Stephensen var en utomordentligt produktiv författare, men endast en del av hans produktion hör till juridiken. Magnus Stephensens största juridiska arbete är »Utskiring Hreppstjörnar Instuxins, innihaldandi Ägrip, Safn og Utlistun hellstu gyldandi Lagaboda um Islands Landbustjörn, og onnur Almenning umvardandi opinber Mälefni» (Förklaring över instruktionen för kommunalförv^altningen, innehållande utdrag, samling och tolkning av de viktigaste gällande lagstadgandena omlantbruksförvaltningenpå Island, samt andra allmänheten rörande offentliga ärenden; även med titelbladet »Hentug Handbok fyrir hvorn Mann, med Utskiringu Hreppstjörnar ...», Leirärgordum 1812; 6+304 s.). Magnus Stephensen blev år 1819 juris doktor i Köpenhamn på en avhandling om Islands gällande rätt, »Commentatio de legibus, qua: jus Islandicum hodiernun efficiant ...» (VIII+189 s.). Dessutom publicerade han år 1798 två artiklar omförsäljning av dödsbo och omvissa offentligrättsliga intäkter. Förutom sin doktorsavhandling skrev Magnus Stephensen också andra juridiska arbeten efter år 1815: här nämns endast en kort artikel omtortyren (se nedan III 4.2.) i den av honomutgivna tidskriften »Klaustur-Pösturinn» (1824). 3.7. Övrig litteratur 3.7.1. Rättsteori: Kofod Anchers Et Brev Rättsteoretiska arbeten, som var fristående från naturrättsframställningarna, var sällsynta under 1700-talet, och av de nordiska rättsvetenskapsmännen var endast Kofod Ancher intresserad av rent rättsteoretiska frågor. Han dryftade sådana problem bl.a. i sina förord till Jön Arnasons och Fledegaards arbeten (se 3.6.2.2. och 3.7.5.), och även den lilla skriften »Et Brev til Ingen, omIntet i Lov og Ret» på endast ett tryckark är beaktansvärd i detta avseende. Kofod Ancher publicerade arbetet anonymt år 1764, för övrigt med sig själv som censor. Kofod Ancher hade tydligen fått idén till texten av den berömde 1600-talsläkaren Thomas Bartolin, vars »De nihilo Medico» citeras på titelbladet. Själva skriften är utformad somett brev till en studerande, somlämnat teologin till förmånför juridiken. Kanske på grund av KofodAnchers egen teologiska bakgrund började brevet med en betraktelse över all mänsklig vetenskaps förgänglighet och ett påpekande, att man i tillvaron hinsides inte hade bruk för jurister.-^^ Författaren gick snabbt över till en konkret kritik av naturrätten (se III 1.3.1.2.), och även folkrätten och statsrätten fick sin dom. I folkrätten följde rätten makten, och Kofod Ancher påtalade ovanan att beteckna alla krig som rättfärdiga. Statsrätten var helt beroende av regeringen, och de statslärda .brukade i alla länder prisa den egna regeringens rätt: »Deres Lxrdomom Ret er -^5 Se Helgi Magnusson, s. 199 f. Se KofodAncher, Brev, titelbladet: Imprimatur P. Kofod Ancher. Kofod Ancher, Brev, s. 3 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=