197 Ketilssons försvar mot beskyllningar, att det nya tryckeriet endast tjcänade till att suga ut landet; han hänvisade till att man hade redan fått tvåhundra utländska subskribenter på tryckeriets arbeten, så att tryckeriet tvärtom inbringade medel till Island. Magnus Ketilssons arbete består, som redan titeln anger, i huvudsak av en översättning; de korta förklaringarna är dels Magnus Ketilssons egna, dels hämtade ur »Tyro juris» och isländska juridiska handskrifter. Magnus Ketilsson angav sig ha haft stora svårigheter med översättningen. Han hade följt mera meningen än orden, men å andra sidan mera orden och talesättet i NL än gammal isländsk lagstil. Magnus Ketilsson gav redan uttryck för en vaknande insikt omdet isländska språkets värde och egenart, och han sade sig i mån av möjlighet undvika dansk-isländska, »^vi Vort Mål er audugra enn margur öhygginn artlar» (ty vårt språk är rikare än mången oförståndig tror).-50 Magnus Ketilsson skrev senare en artikel om fattigvård, »Um ömaga framfx*ri» (1785), och var en flitig utgivare av lagar samt kungliga brev och förordningar rörande Island: »Bua-Log» (1775; 8-1-125 s.-t-register), »Kongelige Allernaadigste Forordninger og aabne Breve som til Island ere udgivne af De Hoist-priselige Konger af den Oldenborgiske Stamme, I-III» (Hrappsey 1776—1778 och Kbh 1787) samt »Norsku Log Kristjäns 5.» (1779). 249 3.6.2.4. Magnus Stephensen och upplysningen på Island Redan Magnus Ketilsson anses ha tagit intryck av upplysningens idéer.^^i Även grundandet av det isländska litteratursällskapet år 1779 var ett tecken på upplysningens spridning bland isländska studenter i Köpenhamn.-^2 Sällskapets tidskrift »Rit j^ess Islenzka Larrdoms-ListaFelags», sompublicerades i Köpenhamn åren 1781-1796, innehöll även en del juridiskt material, bl.a. ovan nämnda artikel av Magnus Ketilsson. Tidskriften publicerade på 1780-talet också ett utdrag av Pali Vidalms ovan nämnda kommentar, somäven komut som en separat bok, »Stutt ägrip af Logmanzins Pål Vidalms Glöserum yfir Fornyrdi Logbökar Islendingar, samandregit og inngefit til j^ess Islenzku La:rdömslista Fclags af Th. S. Liliendal» (titelbladet daterat Kbh 1782; sammanl. 199 s.). Utdraget var kraftigt förkortat, och Liliendal hänvisade till Sveinn Sölvasons karakteristik av kommentaren som mera filologisk än juridisk: avsikten var att ge ut en juridiskt användbar utgåva, då allmogen ej längre förstod termerna i de medeltida lagarna.253 Den isländska upplysningen förkroppsligades dock av Magnus Stephensen25-». Magnus Stephensen fortsatte traditionen från Magnus Ketilsson genom Magnus Ketilsson, Ki.rrer Landar. Magnus Ketilsson, Formaalc. David Pör Björgvinsson, s. 84; Helgi Magnusson, s. 188 f. -5- Omdet isländska litteratursällskapet och dess tidskrift, se Helgi Magnusson, s. 189—196. ^5.' Pdl Vidalin, s. 4 ff. Ingi Sigurdsson, s. 31 ff.; Om Magnus Stephensens juridiska verksamhet, se David Pör Björgvinsson, s. 85 ff. :.so
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=