191 system inte endast var »lidet mere end Fortegnelse», somförfattaren hade påstått, så behövde framställningen i alla fall fördjupas.-'*^ Ewensen försåg även publicerade domar och annat material med ibland utförliga inledningar, som dryftade t. ex. trolldom (se III 3.2.) eller behandlingen av anklagade personer (III 4.2.).-''^ Artikelmatcrialet utökades dessutom med två av Dons’ dissertationer, somdenne själv översatt till danska. J.6.2. Isländsk rätt 1700-talet var på Island en period med svåra naturkatastrofer och en djup misär, somförstärkes av det först år 1787 delvis upphävda danska handelsmonopolet. Ett bottenläge nåddes på 1780-talct efter vulkanen Lakis utbrott, som ledde till en förödande hungersnöd, och man planerade att flytta hela den överlevande befolkningen till Danmark. A andra sidan växte intresset för Island i Danmark i mitten av 1700-talet, och reformpolitiken under den senare delen av seklet gynnade också islänningarna. Skolundervisningen på Island var begränsad till latinskolorna vid biskopssätena i Skälholt och Hölar, vilka vid sekelskiftet sammanslogs till ett enda ämbete och en skola i Reykjavik. Med tanke på hur svårt och dyrt det var för islänningar att skaffa sig en juridisk utbildning i Köpenhamn, och under vilka knappa villkor de senare måste arbeta i sitt hemland, är det förvånande, att det överhuvudtaget uppstod en litteratur i isländsk rätt redan på 1700-talet. A andra sidan fanns det behov för en sådan litteratur, då NL endast delvis hade trätt i kraft på Island, och Jönsbök och andra äldre stadganden fortfarande var gällande rätt. Den föga tillförlitlige Dreyer upptog år 1794 i sin förteckning över isländsk rättsvetenskap sjutton arbeten, av dessa var dock de flesta opublicerade manuskript, dissertationer på latin eller översättningar av isländska lagar till danska.--' Den isländska juridiska bibliografin från år 1955 visar upp i stort sett samma bild av litteraturen före år 1815: ett halvt dussin läroböcker och monografier och lika många dissertationer samt några artiklar, sammanlagt ungefär tjugo arbeten. Liksom den rättsvetenskapliga litteraturen i allmänhet i Danmark-Norge uppstod litteraturen om isländsk rätt först på 1750-talet. Det enda före denna tid tryckta arbete, som kan betecknas som delvis rättsvetenskapligt, är Jön Rugmanns i Sverige år 1667 utkomna lilla skrift (se ovan I 3.4.). Bland de isländska 1700-talsförfattarna bör särskilt nämnas lagmannen Sveinn Sölvason (Svend Solvesen, 1722-1782), syslumaöur Jön Amason (John Arnesen, 1727-1777) ochJön Eiriksson (John Erichsen, 1728—1787). Jön Eirfksson stannade i Danmark, han blev bl.a. professor i Soro och Kongslews lärare, medan Ewensen, Samlingcr, I, 2, s. 15 f; sc även Kongslew/, s. III. Sc Ewensen, Samlingcr, I, 4, s. 3-24 och II, 2, s. 33-38. Sc Ewensen, Samlingcr, I, 1, s. 17-76 och II, 1, s. 43-96. 221 Dreyer, s. 208-212. 218 219 220
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=