RB 52

190 terial med norsk anknytning. Även Ewensen publicerade en tabell, i vilken han efter förmåga försökte ange de historiska källorna till NL, »Anviisning til at finde de Stxder i de gamle Danske og Norske Love og Forordninger, hvoraf Kong Christian den Femtes Norske Lov for den storste Deel er taget (1762; VI+60 s.; 8:o). Ewensen var själv medveten om arbetets begränsningar. Källorna till många av NL:s artiklar var honomännu obekanta, och för att kunna utnyttja tabellen måste man ha tillgång till de gamla lagarnas texter. Ewensens intresse för norsk rätt och rättshistoria komförutomi kortare avhandlingar på danska (3.7.6.) även till uttryck i den av honomi åtta häften publicerade serien »Samlinger af juridiske og historiske Materier I-II» (Trondheim 1784-1786; 8;o), som kan betecknas som en av de första juridiskt betonade tidskrifterna i dubbelmonarkin (se även 3.8.). Tidskriftens uppgift var enligt utgivaren, att »tiene nogle Elskere, saa vel af Lovkyndigheden, somFa^drenelandets Historie: at redde et og andet Stykke, somendnu kan findes, fra Forglemmelse og Undergång: og at bidrage ... til Kundskabs og nyttige Efterretningers Udbredelse ...». Ewensen medgav, att det publicerade materialet skulle bli heterogent, men det, som historieforskaren fann obetydligt, kunde kanske vara av nytta för den lagkunnige, och det, som inte intresserade denne, kunde vara användbart för en filosof. Ewensen uppgav, att han ville ge ut förordningar och reskript från 1500- och 1600-talen, herredags- och landstingsdomar såväl som andra domar »som enten angaae merkelige Sager, eller og give Oplysning omforrige Tiders Saeder, Skikke og Rettergangsmaade» samt även nyare material såsom»Privilegier, Instruxer, Efterretninger om nye Bergverker og andre Anla:g». Däremot vågade han inte lova »originale Afhandlinger» i någon större mängd. Innehållet i »Samlinger» visar, att Ewensen med det i förordet omtalade »Fzedrenelandet» avsåg Norge, då så gott som samtliga publicerade förordningar, domar och artiklar rör Norge och norsk rätt. »Samlinger» innehåller trots uttalandet i förordet rätt många artiklar av författaren, av vilka två behandlar gällande rätt: »Undersogningom, og hvorvidt, den Sats: at, ved 30 Aars Brug, kan fånges Ha^vd paa de kongelige Almindinger i Norge, er rigtig og grundet i Loven eller ikke?» och »Tanker om Landskyld, Bygsel og Gaardes Skyldsa:tningi Norge».Femrättshistoriska artiklar omnorska lagar och lagstiftare under hednisk och katolsk tid och omlands-, stats-, läns-, hov-, gårdsoch krigsrätten samt stadsrätten under katolsk tid bildar i själva verket en första något utförligare framställning av norsk rättshistoria.-'^ Ewensen hänvisade till att även om den historiska inledningen om Norges lagar i Kongslews En'cnsen, Fortale. Positiv recension i KIE 1763, s. 264 f. -'5 Eivensen, Samlinger, I, 1, Til Lseseren. »Samlinger» fick ett positivt mottagande, och reccnsentcn i KIE 1784, s. 401-406, ansåg, att verket »altid vil blivc Elskere af Jurisprudencen og Historien kjarrkommen og bestyrke den Agtelse, Hr. E., ved adskillige Skrivter har erhvervet sig ...». 216 E'u.’ensen, Samlinger, I, 3, s. 3-24 och II, 3, s. 3-70. Se Eivensen, Samlinger, I, 2, s. 15-32; I, 4, s. 59-75; II, 2, s. 17-32 och 85-94; II, 3, s. 72-79. 214 215 214 217

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=