189 Jens Christian Lowums »Juridiske Tanker eller Betragtninger over den Norske Lov, igiennem alle dens Artikler» (Kbh 1772; förord+216 s.; 4:o) är det enda försöket till en exegetisk kommentar av enbart NL, och författaren förklarade i förordet, att han därför endast i ringa grad »rort den Danske, mindre den Tydske, eller andre Landes, for ikke at confudere dette Riges Regler med andres Anordninger og Skikke». Boken saknar litteraturhänvisningar, men Lowum nämnde i förordet som sina källor Stampes, Holers och Hesselbergs kollegier, Clitaus »Overeenstemmelse og Forskia:!» och Pufendorfs, Holbergs och Burlamaquis läroböcker i naturrätt. Utgivningen avstannade redan efter det första häftet, somgick fram till NL 1 —12—7. Lowumskrev också »Den Norske Bondes daglige Speil, indeholdende adskillige for Landmanden \dgtige Anordninger» (Kbh 1783; 222 s.; 8:o; ny upplaga med titeln »Nyt Norske Bondes Speil ...»; 1795; 218 s.; 8:o), en av de första norska juridiska bondepraktikorna. Svend Stenersen ville med sin »Nyttig Lovkundskab for cfen Norske Landmand» (Kbh 1783; Fortale, Förberedelse, Indhold+ 176 s.; 8:o) i upplysningens anda undervisa den norske bonden om juridikens grunder, ty endast den somkände sina rättigheter och plikter, kunde bli en nyttig medborgare. Genomundervisning kunde man också förebygga de onödiga processer, som berodde på okunnighet.Stenersens bok följde den enligt honom allmänna indelningen av juridiken i person-, sak-, straff- och processrätt.-" Skriften väckte en viss kritik.-'- Mathias Hagerup uppmanade i sin »Den Norske Bondes juridiske Pligter og Rettigheder» (Kbh 1803; (X) +308 s.; 2. Opl. 1806) den norske bonden att besinna, att alla lagar syftade till hans bästa och att han därför var både sig själv och kungen skyldig att noga efterleva dem.-*^ Dispositionen i Hagerups skrift byggde på den även i för dansk allmoge skrivna arbeten använda »naturliga» systematiken; den började med bondens födelse och slutade med dennes död och begravning. Den för norska bönder viktiga odelsrätten dryftades i några mindre monografier (se 3.7.6.). Det växande intresset för norsk rätt var emellertid främst antikvariskt och historiskt betingat och tydligen också uttryck för en spirande norsk patriotism. Norskfödda rättsvetenskapsmän disputerade gärna med ämnen, som behandlade gammal norsk rätt (se 3.7.6.). Paus’ monumentala källutgåva »Samling af gamle Norske Love», I-II, 1751-1752; 568+470 s.; 4:o) är det förnämsta exemplet på det nya intresset för Norges gamla rätt. Tullprokuratorn i Trondheims stift Lorentz Ewensen, som var autodidakt och saknade såväl univcrsitetsutbildning som kunskaper i latin, var en flitig skribent och utgivare av maStenersen, Fortale. Stenersen, Förberedelse. ’’’ En'cnsen, Samlinger 1, 3, .s. 4. -U Hagerup, Bonde, förord. 211
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=