188 rättsliga arbeten.Båda hade dessutom slagit fast sin rättsteoretiska ståndpunkt senast på 1790-talet och var därför i viss mån representanter för föråldrade uppfattningar redan i början av följande sekel. En närmare undersökning av Hugos betydelse för Schlegels författarskap kunde vara fruktbar. 3.6. Norsk och isländsk rätt 3.6.1. Norsk rätt Trots enhetssträvandena på lagstiftningens område under enväldet kunde dansk rätt inte helt tillämpas i Norge, i synnerhet på grund av de olikartadeförhållandena inomfastighetsrätten. Norske Lov var visserligen till stora delar en ordagrann kopia av DL, men på talrika områden måste man beakta det norska samhällets särdrag. Skillnaderna mellan dansk och norsk rätt på 1700-talet var emellertid inte större än att samtliga systemoch exegetiska arbeten (se 3.3. och 3.4.) kunde behandla såväl dansk som norsk rätt. Detta var desto naturligare som flera av författarna (Hesselberg, Nissen, Dons) var av norsk härkomst. Den första skriften, som koncentrerade sig på norsk rätt, är ett jämförande arbete med ett utpräglat praktiskt syfte, vilket redan framgår av den fullständiga titeln, Otto Jacobsen Bulls »Concordanz eller Overeensstemmelse, imellem Danske og Norske Lov, hvorudi tillige findes anfört, de fornemmeste HovedTing af Konge-Loven, Kirke-Ritualet, Told-Rullen, Octroyer, Lundatzer, alle Kongelige Allernaadigste Forordninger og Befalinger, som ere udkomne forend Lovenes Publication, og indtil 1752 Aars Udgang, saavidt samme med Lovenes Capituler, og Articuler, kand have nogen Slags Connexion og dertil henfores» (Kbh 1752; tabell-i-80 s.). I texten jämförs DL och NL artikel för artikel och nämns andra relevanta stadganden. Det ofullbordade arbetet når framendast till DL 1-5-19 (NL 1-5-22). Friderich Steensens nästan lika mångordiga rubrik »Norske Lovs Conference med Danske Lov, Saaledes fra forst til sidst rigtig extraheret og beqvemmeligst indrettet, at hver den, som eyer Danske Lov, har tillige ved bemeldte Conference den Norske Lov Ord for Ord, tydelige og rigtig i sin Orden, igjennemalle Boger, Capitler og Artikler» (Kbh 1758; VIII +329 s. -i- register; 8:o) visar, att det är frågan om ett likartat arbete somBulls. Steensen kom med den vanliga förklaringen, att han ursprungligen sammanställt verket, en tabellarisk jämförelse av DL och NL i två spalter, för eget bruk, men att han nu på goda vänners begäran låtit publicera arbetet till andras nytta, så att de kunde bespara sig inköpet av NL.-^"^ Arbetet gick inte heller utöver detta anspråkslösa syfte. Se även Dahl, s. 149. Steensen, Gunstige Lxser! Steensens »Conference» användes tydligen ännu på 1780-talet, då Olivarius i förordet till sitt systemrekommenderade boken somett supplement för de läsare, som önskade bekanta sig med texten i NL. ’08 2C9
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=