184 matiken. I dedikationen till Colbiornsen i framställningen från år 1776 hänvisade Norregaard till dennes föreläsningar som en insprirationskälla, och han följde också jade med att i »Förberedelsen» behandla vissa allmänna begrepp, för att därefter gå över till människans plikter, den naturliga egendomsrätten, avtalsrätten, familjerätten, statsrätten och slutligen folkrätten. Den största förändringen i den senare framställningen är huvudindelningen i »Den medfodte» och »Den hypothetiskeNaturens Ret» samt kapitelrubrikerna »Den naturlige FörbundsRet» (avtalsrätten) och »Den naturlige Sselskabs-Ret» (familje-, stats- och folkrätten). Trots den förändrade titeln behandlade alltså även det senare arbetet folkrätten i slutet av framställningen. Norregaard skrev sina naturrättsframställningar i det uttalade syftet att hjälpa de »Ustuderede», somönskade avlägga s.k. dansk examen enligt F 1736. I dansk examen krävdes enligt förordningen bl.a. kunskaper »i Naturens Lov, saavidt den af Danske og Tydske Boger kan fattes», och bestämmelsens tilllämpning hade enligt Norregaard vållat många problem. Man visste inte, hur många böcker, somskulle läsas, och hade i praktiken nöjt sig med olika handskrivna och mycket bristfälliga kompendier och utdrag. Av naturrättsframställningar på danska nämnde Norregaard Holbergs bok samt översättningarna av Burlamaquis och Pufendorfs arbeten, vilka alla enligt honom dock var föga ägnade att ge de ostuderade en sådan sammanhängande bild av naturrätten, somkrävdes för dansk examen. Bokens ändamål inverkade naturligtvis på innehållet. Norregaard följde den ödmjukhetens tradition, som inletts redan av Ffolberg, och han konstaterade, att en bildad läsare i stort sett endast skulle hitta på danska det, som han tidigare hade läst på främmande språk. Norregaard ansåg sig dock ha rätt att i vissa frågor avvika från andras mening på grund av sin övertygelse. Han uppgav sig också endast använda danska ord, »trots den Forlegenhed jeg ofte har maattet vxre udi».^^'* Då arbetet endast innehöll naturrättens första grunder, var enligt författaren litteraturhänvisningar onödiga. Calonius ansåg, att Norregaards kompendium för studenterna, som »sällan kunna nog tillräckel. Latin» var »snart sagt det bästa av demsomfinnas». Det innehöll inga nyheter, men Calonius hade ingenting att anmärka mot »afhandlings sättet»; översättningen innehöll dock språkfel, som var »så vanliga i Lund».**^ Man bör också komma ihåg H. C. 0rsteds påstående, att brodern vid elva års ålder frivilligt skulle ha läst Norregaards naturrätt.Enviss torrhet i framställningen är emellertid märkbar. Även översättarna betonade, att Norregaard, Natur- og Folke-Retten, Til Larseren. Norregaard, Natur- og Folke-Retten, Til Lxseren. Norregaard, Natur-Retten, Til Ljeseren. Calonius, Bref, s. 197 (14.9.1796). Se Tamm, Eksamensbordet, s. 467. indelningen i Colbiornsens föreläsningar. Norregaard bör- nara 185 183 185 186
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=