174 samma jurister, inte för akademiska studier. Hoiers processrättskollegium kan räknas till systemen, eftersomdet är ett fristående arbete över ett rättsområde och av allt att döma har använts i undervisningen. Christian Ditlev Hedegaards framställningar av DL:s och NL:s olika böcker är ett gränsfall. De behandlas dock i detta avsnitt, eftersomde så klart följer indelningen i böcker i kodifikationerna.i^^ Redan Clitau försökte sig på en kortfattad kommentar. Johan Ludvig Lybeckers arbete började som en lagsamling, men fick med tiden prägeln av en allt utförligare kommentar. Peder Kofod Trojels ofullbordade »Commentasre eller Förklaring over den Danske og Norske Lov 1,1—2» (1780-1781) är en ren paragrafkommentar, sombehandlar endast en del av den första boken. Det sista arbetet i denna genre är Christian Bagger Brorsons omfattande »Forsog til ... Fortolkning» av samtliga böcker i DL och NL samt motsvarande äldre lagstiftning i sammanlagt tio band (1791-1801). Verket framskrider artikel för artikel utan rubriker eller andra indelningar. 3.4.2. Clitau Tredje delen av Clitaus »Juridiske Examen ved Sporsmaal og Svar» med rubriken »Den Danske og Norske Lov, hvor ved og saa her og der ere anforte de Steder af Forordningerne, somforandre samme Love» (1746; 314 s.-t-register) är en översikt av gällande dansk och norsk rätt. Delen består av korta frågor och svar och följer systematiken i DL. Även denna framställning visar, att Clitau hade mycket ytliga kunskaper i dansk och norsk rätt, och svaren består ofta i ett återgivande av själva lagtexten.Den enda litteraturnoten är en hänvisning till Ostersen Veiles ordbok.Boken kunde ha haft en viss nytta, då den i alla fall innehöll hänvisningar till nyare lagstiftning, men ingenting tyder på, att verket fick någon spridning. 3.4.3. Christian Ditlev Hedegaard Christian Ditlev Hedegaard (1700-1781) lige författaren i Danmark-Norgepå 1700-talet. Han publicerade förutomskådespel och dikter ett antal dissertationer på latin och danska (se 3.7.6.), en säregen framställning av dansk rätt »Trifoliumjuridicum», en slags omfattande rättsfallssamling »Juridiske Anmjerkninger» (se 3.7.5.) och en översättning av Dons’ föreläsningar (se ovan 3.3.7.) samt andra skrifter av mindre betydelse.Hans viktigaste arbete är den utförliga kommentaren »Forsogtil enTractat...» (1760-1776) över alla böcker i DL och NL (utomden första boken omprocessrätten). KongsleiL’ ansåg (I, s. 267 not b), att Hedegaards traktater »i visse Henseende» kunde räknas till de exegetiska arbetena, medan han nämnde Hoiers processrätt bland de »particulaire» systemen. Se t. ex. Clitau, Examen III, s. 45 (tortyr), 207 (testamentes formkrav) och 260 (trolldom). Clitau, Examen III, s. 232. Se Dahl, s. 140 f. den produktivaste rättsvetenskap- var 137
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=