172 for Domstolene». I likhet med talrika senare författare till sådana handböcker varnade Hagerup läsaren för att tro, att denne inför domstolen eller i andra juridiska frågor kunde klara sig utan hjälp av advokater. Hagerup hänvisade redan till 0rsteds kritik av det traditionella systemet, vilken denne framfört i supplementet till Norregaard, men han sade sig ha följt den allmänt använda dispositionen bara för att inte förbise någonting viktigt, och han hade avvikit frän systemet endast, omdet varit olämpligt i en handbok för lekmän. Arbetets syfte inverkade i hög grad pä innehållet. Hagerup nämnde, att han i första hand hade eftersträvat pålitlighet. Själva lagtexten hade därför medtagits, och i oklara fall hade de största lagkunnigas åsikter refererats. Hagerup var mycket kritisk mot Norregaards arbete. I de fall, dä Norregaards framställning var felaktig, hade han följt Brorsons, 0rsteds och andras skrifter. Norregaards verk blev enligt Hagerup fullständigt och pålitligt först, när 0rsted publicerat de övriga delarna av sitt supplement. Hagerup bedömde sin egen insats sä, att han »egentlig ikke gjort andet end at samle, og, i Almindelighed, sammenkjede det Samlede»; han konstaterade dock helt riktigt, att självständighet föga lämpade sig för en handbok somdenna. 3.3.13. Systemens tid Frän och med 1750-talet publicerades flera systematiska framställningar, som behandlade eller åtminstone hade för avsikt att behandla hela den rätt, somingick i DL och NL. Dessutomhade man under denna tid tillgäng till några föreläsningsmanuskript, somäven de systematiskt behandlade samma rätt. Betydelsen av F 1736 för uppkomsten av systemlitteraturen är uppenbar. Redan Clitaus »Overeensstemmelse och Forski^l» behandlade just de utländska rättsordningar, som nämndes i F 1736 (1—4 och 6), och det första (del)systemet, Hoiers »Collegium» behandlade processrätten, det enda ämne, som förutom naturrätten oundgängligen behövdes för dansk examen (1-8—d). Av de mer eller mindre fullständiga privaträttssystemen var alla utom Hagerups ämnade för akademiska studier, och Hesselbergs, Konglews och Norregaards verk var uttryckligen avsedda för nybörjare. Det var också naturligt att publicera systemen pä danska, eftersomman även i examen mridicum fick besvara frågor rörande dansk rätt pä detta språk. De systematiska framställningarna liknar sä mycket varandra, att man kan tala om en systemfamilj med ett i stort sett gemensamt ursprung. Kofod Ancher publicerade aldrig ett eget system, men hans föreläsningar och skrifter nämns som en viktig förebild i alla system fram till Norregaard. Även andra mera oproduktiva lärare verkade indirekt genom Kongslews (Jön Eiriksson) Hagerup I, Fortale. Hagerup 1, Fortale. ’55 Se Tamm, Eksamensbordet, s. 470.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=