171 son-, sak-, straff- och processrätt.'28 Viborg betonade, att alla borde känna sina plikter och rättigheter som människor och medborgare enligt naturrätten och den positiva rätten för att undvika olyckor och misstag, samtidigt som han uppmanade föräldrarna att avråda sina söner från juridiken som yrke, då antalet juris studerande var för stort i förhållande till antalet ämbeten i landet.'29 0rsted skrev en fullständigt nedgörande recension av Viborgs bok. Samma anda genomsyrar skrifterna till den vuxna allmogen: bonden borde känna till lagarna för att kunna hävda sina rättigheter och fullgöra sina plikter.'31 Utpräglade juridiska bondepraktikor är den anonyma »Bondens Lys i Lov og Ret, I—II» (1782; 64+62 s.) och Arent Steenstrups »Den danske Bondes Pligter og Rettigheder efter Lovene» (1798; [IV]+210 s.; 3. opl. 1812). Systematiken är jordnära. »Bondens Lys» är indelad efter böndernas olika plikter, medan Steenstrup följde bondens livscykel. Boken börjar med »Hvad Lovene fastsastte omBondens Födsel og spsede Barndom» och »Skolegang» (kap. 1—2) och slutar med »Hvad Lovene fastsa^tte omBondens Svaghed, Dod og Begravelse» och »Skiftet efter Bondens Dod» (kap. 17-18). Prästen Niels Blicher gav ut en av H. Kr. Moller utarbetad juridisk hustavla »Lov- og Rets-Tabel for danske Bönder» (1801; 16 s.). En dansk kameralrättslig litteratur saknas, men ett par systematiska arbeten om »Landvzesensretten» behandlar förutom fastighets- och lantbruksrätten också bl.a. jordbeskattningen. Iver Elkiers »Huusholdnings Kiernen af Danske Lov om Landvassenet, I—II» (1771—1772; 310+163 s. +register) och Jacob Mandix’ »Forsog til en systematisk Haandbog over den danske Landvxsensret eller den Deel af den danske Lovkyndighed, somegentlig og n^rmest angaaer Landboerne og Landbruget i Danmark, I—II» (1800; 436+426 s.) var även de praktiska arbeten, men riktade sig främst till de ämbetsmän, somskötte omtill lantväsendet hörande frågor. Mandix, chef för räntekontoret, förklarade sitt arbete vara avsett för räntekammarens ämbetsmän, och de unga män, som önskade utbilda sig till sådana tjänster.'32 Hagerups ovan nämnda arbete är den enda mera omfattande systematiska privaträttsframställningen, som var avsedd somhandbok i juridikför bildade lekmän, inte för akademiska studier. Hagerup hade tidigare givit ut en bok i rättskunskap för norska bönder (3.6.1.). Handboken för bildade lekmän behandlar i första delen personrätten och sakrätten i nuvarande bemärkelse (»TingsRetten, den umiddelbare») och i den senare delen den övriga förmögenhetsrätten och utsökningsrätten samt »saa meget af den egentlige Rettergang, somdet kan v^ere enhver Borger gavnligt at vide, naar han selv nodvendigen skal mode Viborg, s. 127 ff. '29 Viborg, s. IVf. och IX. KIE 1800, s. 33-58. ■2' Bondens Lys, Fortale; Steenstrup, Fortale. *22 Mandix I, Fortale. 130 128 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=