170 rätten, och det är den sista framställningen, som är influerad av Wolffs rättsfilosofi och somhelt negligerar förändringarna i den tyska doktrinen sedan slutet av 1700-talet. Hurtigkarls oförmåga att följa med tidens förändringar framgår med all tydlighet i förordet till del 11,1. Han noterade den i januari samma år genom freden i Kiel skedda sprängningen av den dansk-norska dubbelmonarkin, men ville, i och för sig helt naturligt, fortsätta att framställa också den norska rätten, eftersomhan antog, att även norrmännen kunde ha nytta av arbetet. Den norska rätt, som Hurtigkarl behandlade, frystes dock fast till läget den 14 januari 1814, och författaren ämnade inte heller i följande delar ta upp förändringarna i norsk rätt efter detta datum. Den enda eftergiften för en nv tid var, att helt obsoleta stadganden, t. ex. om ändringssökande från de norska överrätterna till Hojesteret i Köpenhamn, förbigicks med tystnad.*’'^ 3.3.12. Juridikför lekmän: Mathias Hagerup m.fl. Mathias Hagerups (1767-1822) »Den dansk-norske Lovkyndighed i en sammenhengende La;rebygning til juridisk Haandbog for lovukyndige Borgere I-II» (1805; 538+562 s., 8:o) är en ny företeelse, ett exempel på att »den folkelige Iseserevolution»'25 [ slutet av 1700-talet också ledde till ett behov av juridiska skrifter för lekmän. Kravet på juridiska kunskaper ökade kraftigt under 1700-talet. Det var ju först i början av detta århundrade, som man överhuvudtaget började kräva någon formav juridisk utbildning av domarna, och snart ansåg man det nyttigt, att också allmogen fick åtminstone en ytlig kännedom omgällande rätt.'2^ Under 1700-talets tre sista decennier, i synnerhet efter bondefrigörelsen genomupphävandet av stavnsbåndet år 1788, publicerades talrika skrifter i rättskunskap för allmogen i Danmark. Även för den norska allmogen skrev man juridiska bondepraktikor (se 3.6.1.). Trots att den juridiska folkupplysningen hade ringa betydelse för rättsvetenskapens utveckling, kan den inte helt förbigås här.'22 De populära skrifterna vände sig dels till skolungdomen, dels till den vuxna bondebefolkningen. Jacob Viborg, fullföljaren av Norregaards system, skrev ett par böcker i den första kategorin, »Pligts- og Retslarre. Til Brug for den voxne Ungdom i Danmark og Norge, somdannes til oplyste Borgere» (1799; XII+311 s.) och »Kort Undervisning om Misgjerninger og Straffe efter de danske Love. Udgivet til Brug ved Skole-Undervhsningen på landet» (1800; [II]+91 s.). »Pligts- og Retslxre» består av två huvuddelar, av vilka den första ger en översikt av natur- och folkrätten. Den senare delen behandlar »Den Danske og Norske Private Ret» enligt det bekanta Institutiones-systemet: per- '-■* Hurtigkarl 11,1, Forcrindring. ’-5 Se närmare Litteraturhistorie, s. 516 f. Se närmare \täaben. Lovbogen, s. 85 ff. Omdessa »populär-juridiske skritter», se även \Xäahen, Lovbogen, s. 100 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=