167 3.3.10. Lauritz Norreguard Kongslews verk tycks snart ha glömts till förmån för Lauritz N0rregaards (1745—1804) fullständiga system »Forela;sninger over den Danske og Norske Private Ret I—VII» (1784-1799; sista delen är ett register). Norregaard var dock mest känd som författaren till en lärobok i naturrätten; detta arbete användes även i Sverige-Finland (se 3.5.4.). Norregaards privaträttssystem brukar ännu i nutida rättshistoriska arbeten tillsammans med Hurtigkarl få representera den danska privaträtten före 0rsted.'°^ Detta beror naturligtvis på, att 0rsted kommenterade just Norregaards och Hurtigkarls arbeten, men denna praxis kan även annars försvaras, eftersom Norregaards arbete främst är en sammanfattning av 1700-talets danska privaträttsdoktrin. Norregaard berättade i förordet från år 1798, att han inte lämnade någon av sina föregångares åsikter eller iakttagelser onämnd. De sakkunniga uppmanades att avgöra, omförfattaren lyckats lägga fram någonting nytt, men de kunde dock inte vara okunniga om, »hvor vanskeligt det er at udfinde gavnligt Nyt, i Henseendc til positive Love, som i lang Tid af fleere La:rde have vxret overtxnkte og forklarede». Norregaard berättade också närmare omsina förebilder och källor. Somstudent hade han följt Obelitz’ och Dons’ föreläsningar och dessutomskaffat sig »de beste Afskrifter» av Kofod Anchers, Jön Eirikssons och Colbiornsens kollegier. Själva planen för arbetet följde enligt förordet Colbiornsens föreläsNorregaards disposition baserade sig också på det redan på denna tid 107 108 nmgar. i dansk doktrin traditionella modifierade systemet i Institutiones: rättsteoretisk och historisk inledning, personrätt, sakrätt, straffrätt och processrätt.—Ett band anteckningar efter Jacob Edward Colbiornsens (1744—1802) föreläsningar i privaträtt »Elementa juris danico-norvegici» finns i Det kongelige bibliotek i Köpenhamn, och av anteckningarna framgår, att föreläsningarna tydligen hållits i början av 1770-talet.'Även Colbiornsen behandlade, omockså rätt kortfattat, rättsteoretiska frågor och dansk och norsk rättshistoria.'" Schlegel berömde det vackra latinet i de klara och grundliga föreläsningarna, som i den filosofiska behandlingen av stoffet var bättre än föregångarnas."- Föreläsningarna trycktes aldrig, eftersom Colbiornsen bedömde sina arbeten Se t.ex. Ross, Virkciighed og Gyidighcd i Retslairen, Kobenhavn 1934, s. 290; DalbergLarsen, s. 228; Tamm, s. 46 f.; Björne, s. 4. Norregaard I, Til L.vscrcn. Norregaard I, Til L.rseren. Omsystematiken i Norregaards arbete, se närmare Björne, Nordische, s. 153 ff. Colbiornsen utnämndes till professor år 1773, och enligt en studieplan från år 1777 skulle den danska och norska privaträtten baseras på föreläsningarna, somskulle ges ut under titeln »Syntagma», men som dock aldrig utkom; se Schlegel, Colbiornsen, s. 21 f. Anteckningarna innehåller ett senare tillägg, som hänvisar till en förordning från år 1775; Colbiornsen II, s. 98. Colbiornsen I, s. 1—10. Schlegel, s. 116; Schlegel, Colbiornsen, s. 17. 106 107 lOS 109 110
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=