RB 52

165 håller en omfattande inledning (över 100 sidor), som dels behandlar allmänna rättsteoretiska frågor (rättsvetenskapen och dess uppgift, rättskällelära, lagtolkning m.m.), dels innehåller den första framställningen av den danska och norska rättens historia. Dahl var mvcket kritiskt inställd till Dons’ verk, som enligt honom var helt traditionellt och utan nya åsikter och vars teoretiska framställningar »kun staa paa Höjde med almindelige Dagligstuebetragtninger».‘^^ Dahls åsikt är ett av talrika exempel på hans förringande av litteraturen före 0rsted. I synnerhet de teoriska delarna i Dons’ utförliga Prolegomena i den första delen innehåller flera goda framställningar av frågor (t.ex. rättskälleläran, se III 1.3.), som tidigare inte så utförligt behandlats ur den danska rättens synvinkel.‘^‘* Arbetet är också betydligt mera omfattande (1485 s.) än Hesselbergs kollegium(655 s.). 3.3.8. Lauritz Laurherg Kongslew Lauritz Laurberg Kongslews (1737-1783) framställning av civilrätten »Den Danske og Norske Private Rets Forste Grunde I-II»är ett av de bästa arbetena omdansk och norsk rätt på 1700-talet. Kongslew var Jön Eirikssons efterträdare somprofessor i Soro, och en av orsakerna till utgivningen var, »at underrette Publikum om, hvorledes denne Videnskab her la:res, samt for at gavne flere Begyndere, end de faa i Soro».^^ Författaren klagade i förordet till andra delen (1782) över den paralysi, som fördröjt arbetet, och han dog följande år utan att hinna ge ut delarna om straff- och processrätten. Arbetet omfattar alltså endast personrätten och sakrätten, dvs. den nuvarande förmögenhetsrätten inklusive arvsrätten. Dessutom innehåller den första delen en omfattande historisk framställning »Förberedelse om Lovene», som behandlar såväl de danska och norska somde isländska lagarna (240 s.). Enligt Schlegel var avsnittet »med stor Flid udarbeidet»; Kongslew konstaterade själv anspråkslöst om sin framställning, att den »er vel lidet mere end Fortegnelse, men Historie er den ikke».*^^ Efter det historiska avsnittet följer en rättsteoretisk inledning (s. 243-270). Författaren skrev om sina förebilder, att av »Fortolkeres trykte Skrifter ere fornemmelig anvendte en Stampes, Kofod Anchers, Erichsens, Donses, Colbiornsens, og blandt disse isa:r vor Kofod Anchers». Han hade också fått hjälp av sin förre lärare Jön Eiriksson, som läst och gjort anmärkningar till manuskriptet, vilket författaren tidigare använt i sina föreläsningar.^^ Enligt Schlegel var Jön Eirikssons andel större och Kongslew »benyttede sig « Dahl, s. 137. Hoiers processrättskollegium behandlar allmänna frågor på endast drygt tio sidor oeh även Hesselbergs inledning »Preliminaire Diseours om de Gamle og nu brugelige Love» är kortfattad (12 s.) och består dessutomtill hälften av lagförteckningar. Kongsleii' II, Fortale, s. III. Schlegel, Juridiske, s. 116 not Kongsleiv I, s. III. Kongsleu' I, s. III och V.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=