164 3.3.6. Martin Nissen Hesselbergs ställning förblev obestridd i årtionden redan därför, att de följande fullständiga systematiska framställningarna av den danska och norska rätten utkom först på 1780-talet. 1770-talets enda system är det i Trondheim av Martin Nissen år 1770 anonymt utgivna »Juridisk Collegium, for saavidt den Danske og Norske Lovs Ite og 5te Bog betra^ffer» (333 s.). Trots hänvisningen till DL:s och NL:s första och femte böcker är arbetet ett självständigt system, vars två första delar behandlar processrätten (Om Processen; De Modo procedendi) och de två senare förmögenhetsrätten (De Jure Rerum (Jus in Re); De Jure ad Rem). Även delar av sjörätten behandlas.Arbetets syfte är obekant, då förord saknas. Boken förblev så gott som helt obemärkt, endast Kongslew nämnde den i förbigående.88 3.3.7. Jens Bing Dons Av de fullständiga systemen efter Hesselberg är Jens Bing Dons’ (1734—1802) föreläsningar, somhan höll under sin korta tid somprofessor vid Köpenhamns universitet 1768—1771, det äldsta. Den norskfödde Dons hade själv tidigare givit ut några dissertationer (se 3.7.6.). Han avskedades från alla sina ämbeten efter Struensees fall och flyttade tillbaka till Norge, och då Hedegaard 1780-1781 gav ut en dansk översättning »Akademiske Forrelxsninger over den Danske og Norske Lov I—IV», skedde det enligt Schlegel utan föreläsarens vetskap och på grundval av ett bristfälligt manuskript.®^ Utgivaren påpekade dock, att han inte gjort några ändringar i texten. Översättningen skulle ursprungligen ha gjorts för en icke namngiven persons privata bruk, och då den visade sig användbar både under studierna och under senare ämbetsutövning, kunde utgivaren inte »modstaae andres Anmodning» att låta trycka manuskriptet.*^® Det är uppenbart, att Hedegaard ansåg sig fritt kunna disponera över översättningen. Dons höll sina föreläsningar på latin »efter den Plan Kofod Ancher havde lagt»,^' och verket är den andra framställningen av den danska och norska privaträtten (civil-, straff- och processrätt, dvs. i stort sett innehållet i DL och NL), vars systematik i första hand följer ordningen i Institutiones; liksom i Hesselbergs »Collegium» inverkar dock legalordningen i DL och NL på behandlingen av de enskilda rättsområdena.^- Första delen av Dons’ arbete inneJfr Nissen, IV: 6: »Om Pant, Bodmerie og Biil-Breve» och DL 4-6: »OmBodmerie og Biilbreve». Kongslen' I, s. 268 not c. Schlegel, s. 116. Dons I, förord. Schlegel, Juridiske, s. 116. Dahl (s. 136 f.) betvivlar Schlegels (och Badens) uppgift, att Dons skulle ha varit den förste att hålla från den romerska rätten helt fristående föreläsningar över dansk och norsk rätt. Se närmare Björne, Nordische, s. 147 ff. 88
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=