156 Det är ett faktum, att tryckta kommentarer över den inhemska positiva rätten började utkomma först efter F 1736, och inomett par årtionden gick man i den dansk-norska rättsvetenskapen över från en differentiallitteratur, vilken här representeras av Thomas Clitaus »Overeensstemmelse og Forski^el i mellem den Romerske og Danske R^et» (1736), Hector Albert Reuss’ »RomerskDansk Jurisprudentz» (1740) och Hoiers processrättskollegium (1742, 1764, 1769), till både exegetiska kommentarer och nationella rättssystem. De sistnämnda blev slutligen så allmänna, att det är befogat att liksom Dahl tala om svstemens tid.^^ Svstemen inleddes av Engelbrecht Hesselbergs kolleeium (1755; 2. uppl. av Dons 1763). Vidare utkom under perioden Martin Nissens delsystem, som behandlade process- och privaträtten (1770), Hedegaards danska översättning av Jens Bing Dons’ föreläsningar på latin (1780-1781), Lauritz Laurberg Kongslews system, sombegränsade sig till civilrätten (17811782), då det förblev ofullbordat liksom Holger de Fine Olivarius’ framställning på latin, vilken begränsade sig till ett enda häfte ompersonrätten (1782), Lauritz Norregaards omfattande lärobok (1784—1799), somblev ett standardverk, och slutligen Frederik Theodor Hurtigkarls på Norregaard baserade system (1813-1820). Mathias Hagerups för lekmän avsedda handbc)k (1805) får här representera den med tiden allt ymnigare juridiska folkupplysningen. Enligt uppgift hade man också tillgång till opublicerade föreläsningsmanuskript av åtminstone Henrik Stampe, Jön Eirfksson, Jacob Edward Colbiornsen och Isaac Andreas Cold.^-^ I synnerhet Colbiornsens på 1770-talet hållna föreläsningar påstås ha inverkat på de yngre svstemen. 3.3.2. Thomas Clitau Den sompoet kände Thomas Clitau (omkr. 1695-1754) publicerade år 1736 ett arbete »Overeensstemmelse og Forskia:! i mellem den Romerske og Danske Ra:t» (664 s.; 4:o), som både tidsmässigt och innehållsmässigt bildar en övergång till en ny period i dansk rättsvetenskap. Enligt den tidstypiskt mångordiga titeln jämförde författaren dansk och romersk rätt, och han behandlade dessutom tysk, saxisk och lybsk rätt, ius pHbliatm, nature och feudale samt kriminalrätten.55 Clitaus verk fortsatte den av Weghorst i Danmark påbörjade Dahl, s. 134. Kongslezc-1, s. 269. Dahl, s. 138. Arbetets titel förtjänar att återges i sin helhet som ett exempel pa en ännu under 1700-talet allmän tradition: »Overeensstemmelse og Forskixd i mellem den Romerske og Danske Ra:t. Eller Kixrnen af Pandeeterne og den ganske Romerske Rxt, hvor med ogsaa tillige den Danske Rxt, er confereret saa tit der her anforte af den Romerske der til har givet Lejlighed. lOelt i 3 Parter eller Tituler efter de 3 Rxttens Objeeta Personer, Ting og Klager; Herforuden er og saa her og der paa behorige Steder viist, hvor den Romerske Rart differeres fra den Canoniske og Tvdske, da fornemmeligen ere allegerede de almindelige Tvdske Rartter, saa som, Keyser Carl den 4des Gyldne Bulle, Kevser Carl den 5tes piinlige Hals-Rarts-Ordning, Rigs-Recesserne, og de Keyserlige Capitulatio-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=