150 sikt. Framställningen delades därmed vanligen i tre avsnitt. Först behandlades juridikens grundbegrepp, rättskälleläran och rättssystematiken, därefter följde en ofta ytligrättshistorisk översikt, och verket avslutades med en framställning av de olika rättsområdenas huvuddrag. Rättsencyklopedierna hade i början en starkt filosofisk prägel.^* Författarna nöjde sig inte med att ge en översikt över rättsordningen, utan de ville också visa, hur just den av demförespråkade filosofiska åskådningen kunde användas inom rättsvetenskapen. De tyska rättsencyklopedierna under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet kan därför indelas i sådana, sombaserar sig på Wolffs, Kants eller Schellings filosofi osv.-- 3.2.1. Andreas Hoiers Idece ICti Danici Inledningskapitlen i såväl Nehrmans »Jurisprudentia civilis» (2.1.2.2.) som Calonius’ föreläsningar i civilrätt (2.3.7.3.) kan på grund av sitt innehåll och sin uppbyggnad betecknas somrättsencyklopedistiskaframställningar, men periodens enda fristående rättsencyklopedier skrevs i Danmark. Det första arbetet i denna genre var Andreas Hoiers (1690-1739) »Idea: ICti (=jurisconsulti) Danici», vars första och enda del (resp. Christ. Fleischer, 43 s.) komut år 1736. Läkaren, historikern, professorn i naturrätt och generalprokuroren Hoier gav ut sin sparsamma juridiska produktion i formav dissertationer, först efter hans död publicerades hans föreläsningar i processrätt (3.3.3.). Dissertationsformen förklarar valet av språk för »Idex», somventilerades vid en disputation 4.4.1736. Arbetets betydelse framgår av att det redan följande år komut i en av Hoier auktoriserad översättning av Peder Sommer, »Forestilling paa en Dansk Jurist» (2. uppl. 1744).Översättaren har dessutom försett arbetet med ett tabellariskt tillägg över skillnaderna mellan DL och NL. Då översättningen noga följer den ursprungliga texten, citeras här »Forestilling». Hoiers rättsencyklopedi är det första arbete, som direkt inspirerades av F 10.2.1736, till vilken författaren i förordet hänvisade. Hoier ansåg det som sin ämbetsplikt att ge dem, sombörjade studierna i juridik, en överblick över hela rättsvetenskapen och även andra för en jurist nyttigavetenskaper samt den viktigaste litteraturen i ämnet för nybörjare. Intressant är, att Hoier påstod denna överblick vara viktig också därför, att juris studerande på detta sätt lättare kunde överväga, vilken del av juridikende önskade specialisera sig på.^'* Denna Dispositionen motiveras av t.ex. Ahrens, s. 8 ff. Buschmann, s. 313 ff. Ahrens, s. 3 not 2. Se Bibliotheca Danica I, sp. 623. Dahl, s. 122, nämner endast upplagan från år 1744, ochJorgensen, s. 102, påstår, att utgivningsåret är 1742. Hoiers godkännande av såväl översättningen som tillägget (sidan efter titelbladet) är daterat 2.3.1737, och tryckåret i det av mig använda exemplaret anges vara 1737. Hoier, Fortale.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=