141 sertationer är av traditionellt snitt. T.ex. avhandlingen om växlar (resp. Is. J. Hellmansson, 1754) börjar med en allmän betraktelse utgående från naturtillståndet och, slutande med en vädjan till den »gunstbenägne läsaren», fortsätter med en definition av orden växel, växlande, växla och går så över till olika former av växlar. Annerstedt har av allt att döma rätt, då han anser avhandlingarna »under bägge Bercharne» vara skrivna av respondenterna.^^- Enligt uppgift var Krister Berchs vetenskapliga bildning och kunskaper i juridik bristfälliga. Dissertationerna under Krister Berch visar dock, att denne i långt högre grad än fadern specialiserat sig i sin handledning. Av de 24 dissertationerna behandlar alla utomde två första, den av Berch själv skrivna avhandlingen om nederlagsrätt och en avhandling om mäklarrätt,^-^'* frågor som har anknytning till bergsbruk och gruvrätt, och nio responefenter har titeln auskultant vid bergskollegium. Nitton dissertationer behandlar juridiska frågor i vidsträckt bemärkelse, främst kameralrättsliga (7) eller andra »författningar» (8) rörande gruvdrift. Två dissertationer hör till bergsprocessrätten, och en dryftar »Brott och Missgärningar som vid Bergverk förefalla» (resp. C. Steen, 1781). Antalet adliga respondenter är påfallande stort. 333 P. N. Christiernin presiderade under sin tid som adjunkt (1759-1770) och senare professor (1770-1771) i juridik, ekonomi mm. för nio dissertationer, av dessa fyra med åtminstone delvis juridiskt innehåll. De juridiska dissertationerna behandlar bergsförlag, bestämmelserna omjordlega i JB 16 kap. ur jordbrukets synvinkel, äganderätten till malmfyndigheter och gäldenärs avhändandc av egendom till borgenärerna.-^-^ Den viktigaste juridiska dissertationen »OmViten, Brott och Straff» (resp. D. M. Diedrichson, 1772; 40 s.) ventilerades under Christiernins presidium först efter det, att denne fått professuren i teoretisk filosofi vid den filosofiska fakulteten. Övriga professorer i juridik i Uppsala presiderade endast i undantagsfall. Professorn i statsrätt Nils Risell var i praktiken förbjuden att föranstalta disputationer (se ovan 1.). Henrik Frosterus, som avled efter att ha innehaft sin professur knappt fem månader (1771—1772), hann inte presidera en enda gång.-^-^^ Krister Berchs efterträdare Gustav Flygare, som även skulle undervisa i ius publicum romano-germanieum,^^^ presiderade före sin utnämning år 1787 en gång för en dissertation på Amicrstcdt II1,2, s. 177. Sc Annerstedt II1,1, s. 483 t. Kr. Berch (ut.in resp., 1772); AV. Berch/Ake Soop (1773). Åke Soop (1773); Jon. Cederstedt (1774); Joli. Matthias Geijerstam(1780); Benj. Sandels (1781); Er. Th. Svedenstierna (1782). Christiernin/J. J. Svedberg (1766); Christiernin/Er. Fahlström (1771); Christiernin/P. J. Hjelm(1771); Christiernin/C. Bergström (1771). Liden nämner dock en dissertation fr.tn år 1770, Erosterns/Nic. B. Gladhem, De statu entis. Annerstedt II1,1, s. 632. 334 Kiörning (1776); J. H. af von
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=