136 föreläsningar. De systematiska föreläsningarna behandlar civilrätt, civilprocessrätt (1784; 318 s.), straffrätt (1785; 544 s.), straffprocessrätt (1792; 207 s.), sjörätt och kyrkorätt. Manuskripten till föreläsningarna i civilrätt och straffrätt är de utförligaste och tydligen mest utarbetade. Dessa manuskript behandlas undantagsvis här på grund av deras spridning och betydelse för den finländska rättsvetenskapen under 1800-talets början. Genom tryckningen av manuskriptet till föreläsningarna i civilrätt har denna text av den rättshistoriska forskningen kommit att betraktas som Calonius’ huvudverk. En anteckning i slutet av manuskriptet nämner, att föreläsningsserien avslutades den 12 april 1810 efter att ha hållits för tredje gången, och det är uppenbart, att stommen skrivits redan på 1780-talet. Manuskriptet är digert (974 s.), och den tryckta versionen omfattar 677 sidor. Dispositionen bygger i stort sett på Institutiones-ordningen, då Calonius efter fyra inledande kapitel behandlar först personer och sedan saker. Föreläsningsseriens centrala roll i Calonius’ undervisning framgår av att inledningskapitlen tar upp frågor, som är gemensamma för hela rättsvetenskapen: rättskällorna, grunddragen av Sveriges rättshistoria, lagtolkningsläran och rättssystematiken. Åtminstone ompåståendena omCalonius’ självständighet endast baserar sig på hans föreläsningar i civilrätt, saknar de grund. Claes Peterson har påpekat, att Calonius delvis ordagrant upprepade den av Rabenius framställda personteorin med förklarande exempel,^!'^ och jag har senare visat, att Calonius’ beroende av Rabenius’ »Primse jurisprudentias communis Svecana; linea:» (se ovan 2.3.4.) var betydligt mera omfattande. Rent kvantitativt är Calonius’ beroende av Rabenius rätt obetydligt. Rabenius’ dissertationsserie var ett till omfånget obetydligt verk, och Calonius har med eller utan mindre ändringar upprepat drygt en femtedel av paragraferna i Rabenius’ text.^*^ p)et är dock högst troligt, att det är berättigat att beteckna Calonius’ föreläsningar i sin helhet som en kompilation. Vissa tecken tyder på en kopiering även av andra verk, och även i kapitlet ombördsrätten har Calonius skrivit av vissa avsnitt i en dissertation av Rabenius, som inte ingår i »Prim^ lineas». Det är alltså i varje fall viktigt, att man inte framställer ställningstagandena i föreläsningarna somCalonius’ egna självständiga åsikter utan att först leta efter eventuella källor. Påståenden om Calonius somen mästerlig stilist på latin måste även de mötas med en viss skepsis, omde uteslutande baserar sig på föreläsningarna i civilrätt. Calonius’ metod, då han använde sig av Rabenius, kan betecknas somett ofta ordagrant men ändå inte okritiskt avskrivande. Calonius drog sig inte för att använda även personliga ordvändningar i Rabenius’ text, men han var å andra 314 Peterson, Claes, Fredrik Schrevclius och den moderna personteoriens upptagande i svensk civilrättsdoktrin. Rättsvetenskap och lagstiftning i Norden. Festskrift tillägnad Erik Anners, Stockholm 1982, s. 141-156; här: 144 f. Se närmare Björne, JFT 1986, s. 314 ff. Se närmare Björne, JFT 1986, s. 330 f. 316
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=