133 Till hundraårsminnet av Calonius’ död författade Rabbe Axel Wrede år 1917 på uppdrag avJuridiska föreningen i Finland en omfattande biografi, »Matthias Calonius» (VIII+443 s.), som fortfarande utgör den viktigaste källan för vår kunskap omCalonius. Calonius är därmed en av de få finländare, somhedrats med en undersökning över sin verksamhet som rättsvetenskapsman. Wredes i många avseenden förebildliga arbete behandlar utförligt och efter en noggrann genomgång av tillgängliga källor såväl Calonius’ liv som dennes tryckta och otryckta skrifter. Intresset för Calonius har hållit sig vid liv även efter andra världskriget. Almquists korta artikeP^"^ innehåller visserligen inte någonting nytt, då författaren nöjer sig med att citera A. W. Gadolins artikel i Svenskt biografiskt lexikon, och denna artikel i sin tur baserar sig främst på Wredes bok.^°° I förordet till den finskspråkiga utgåvan av Calonius’ föreläsningar i civilrätt försöker Y. J. Hakulinen ge en sammanfattande bild av Calonius’ verk och idéhistoriska bakgrund.Efter detta synes dock intresset för Calonius svalna: 150-årsminnet av hans död uppmärksammades endast helt kort i de juridiska tidskrifterna. Andra delen av Klamis arbete omden finländska rättsvetenskapens historia (1982) täcker slutet av den svenska tiden 1721-1809, men enligt förordet koncentrerar sig Klami på Calonius.Dettaär en naturlig lösning, då den rättsvetenskapliga forskningen låg helt nere på 1700-talet före Calonius’ tid. Den bic^- grafiska delen av boken baserar sig på Wredes undersökningar,^^^ medan Klami däremot finner Wredes kunskaper omden idéhistoriska bakgrunden och 1700talets naturrättsfilosofi helt otillräckliga.Klami strävar själv till att grunda sin undersökning på Calonius’ hela produktion, men det otryckta materialet har dock förhållandevis ringa betydelse i verket. — I en artikel från år 1986 har jag undersökt Calonius’ beroende av Rabenius i föreläsningarna i civilrätt. Trots den rätt omfattande litteraturen om Calonius måste forskningsläget betecknas som otillfredsställande. Liksom i den äldre 0rsted-litteraturen (se 3.9.) utgår man från forskningsobjektets »storhet» som ett axiom. Det har därför närmast gällt att med exempel belysa Calonius’ storhet och självständighet, och det verkar ibland som om en undersökning av Calonius’ beroende av den samtida cfoktrinen t.o.m. skulle anses vara stötande. Längst i detta avseende går Klami, som konstaterar, att Calonius varit »en stor, självständig forskare» och att en detaljerad analys av dennes källor »skulle vara såväl onödig somvisa ringaktning för Calonius’ verks självständighet».Man har också i den rättsAhnquist, s. 37—40. SBL 7, s. 216-23 1 (A. W. Gadolin). Sc Calonius, Siviilioikeuden luennot, Vammala 1946, s. VII-XIV. Klami, s. 1. Sc Klami, s. 6-53, i synnerhet s. 6. Klami, s. 2. Björne, JFT 1986, s. 303-332. Klami, s. 3 f. 305 299 30C 304 303 .t06
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=