132 de nya makthavarna redan under det pågående kriget åren 1808—1809. Sistnämnda år utnämndes han till det autonoma Finlands första prokurator (justitiekansler), och vid sidan av sin lärargärning var han en viktig medlemav regeringen, sompå denna tid ännu hade sitt säte i Abo. På grund av sjuklighet avgick Calonius somprokurator år 1816, men han skötte en del av sina ämbetsåligganden somprofessor ännu följande år. Calonius’ litterära kvarlåtenskap är omfattande, men han publicerade själv under sin livstid endast dissertationer på latin samt enstaka recensioner. Calonius’ dissertationer utgavs ånyo tillsammans med hans utlåtanden sommedlem av Högsta domstolen samt vissa andra skrifter i hans »Opera omnia, I-V» (sammanlagt omkr. 2100 s.), som redigerades av finländaren A. I. Arwidsson i Stockholm 1829—1836. Del I-II omfattar dissertationerna och några akademiska tal på latin, medan delarna III-V, Calonius’ svenska arbeten, består av »Smärre Afhandlingar» (några utlåtanden och recensioner, III, s. 3-132) samt yttrandena i Högsta domstolen. Senare publicerades i Helsingfors ett supplementband till Calonius’ svenska arbeten (1870; VIII-1-450 s.); bandet innehåller främst hans utlåtanden somprokurator 1809-1815. Slutligen utkomett »Nytt supplement» (1925; XVI-i-133 s.), som består av Calonius’ tidigare inte beaktade yttranden i generalauditörsmål, avgivna i Högsta domstolen 1794-1800. Calonius’ omfattande föreläsningsmanuskript, som förvaras i Helsingfors universitetsbibliotek, är tillsammans med dissertationerna den vetenskapligt kanske mest intressantadelen av hans juridiskaproduktion. Av föreläsningarna har dock endast publicerats serien i civilrätt, »Pra^lectiones inJurisprudentiam Civilem» (1908; 677 s.); finsk översättning av Edwin Linkomies »Siviilioikeuden luennot» (1947; XVI-1-574 s.). Även Calonius’ brev till kollegan Porthan i Åbo åren 1793—1800 har givits ut (1902; XI-1-449 s.-i-register) och ger intresSanta inblickar i Calonius’ tänkesätt och en domares vardag under 1700-talets sista år. Redan utgivandet av Calonius’ samlade verk visar hans betydelse för juridiken i Sverige och i synnerhet i Finland, och i den sparsamma litteratur, som behandlar den finländska rättsvetenskapens historia, intar Calonius en framträdande plats. Medan hans verk rätt snabbt förlorade sin betydelse för tolkningen av gällande rätt under senare delen av 1800-talet, inleddes i Finland en rättshistorisk Calonius-renässans, då Wilhelm Chydenius och Väinö Nordströmpublicerade hans civilrättsföreläsningar år 1908. Chydenius skrev redan året därpå en artikel omCalonius somcivilrättslärare, men artikeln består närmast av ett referat av de nyutgivna föreläsningarna med korta kommentarer. Det bör dock nämnas, att Calonius vid avgången som rektor i juni 1808 höll ett om civilkurage vittnande tal, där han trots sitt prisande av de nya makthavarnas mildhet samtidigt förklarade sig i själen vara sin lagliga kung trogen och uttr^xkte förhoppningen, att Gustav I\' Adolf skulle Ivckas återta Finland.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=