130 Det har påpekats, att Colling inte ens utnyttjade tillfället att publicera egna längre arbeten i dissertationsform och att de enda serierna »De commissis familiarum illustrium», som inleddes under Nehrman (1740-1753), och »De jure sigillorum» (1755-1762) komut i ett tidigt skede av Codings akademiska karriär.-^° En genomgång av de behandlade ämnena i Codings dissertationer visar, att Coding inte hade några speciella intressen, men då han ensam handhade den juridiska undervisningen i Lund, fanns det ju heder inga förutsättningar för en specialisering. Med förbehåll för den osäkerhet, somföljer bl.a. av Codings metod att blanda ihop helt olikartade rättsinstitut, kan man konstatera, att processrättsliga frågor var populära (85 dissertationer), följda av civilrätten (omkring 40 arbeten), medan straffrättsliga dissertationer inte är lika vanliga (15). Rättskädeläran inklusive lagtolkning är föremål för 12 arbeten, och även mera ovanliga rättsområden som statsrätt (5), folkrätt (1), kyrkorätt (1) och krigslagfarenhet (4) behandlas i enstaka arbeten. Ett tiotal dissertationer har ett så allmänt eder blandat innehåll, att man inte kan foga in dem under någon rubrik. Dessa behandlar allt från senare ändringar i 1734 års lag tid indelningen i rättsområden; även arbetena om kungörelser, lottdragning och kommunicering har räknats tid denna grupp. Coding tycks ha haft en förkärlek för ämnen, somkan sammanfattas under rubriken kuriosa och av vilka några redan nämnts. Den enda serien, som behandlar allt omsigill och stämplar i 13 delar, har ett tema, vars juridiska betydelse är marginell. Andra åtminstone för en nutida läsare bisarra ämnen är fanors helgd, förböner för brottslingar, sättet att bevittna (papper och pergament, bläck, sigill mm.), rekommendationsbrev och tystnad.I en dissertation, som behandlar sportler, förklarar respondenten/författaren (R. Dahlström, 1753) öppet, att ämnet överskrider hans andliga krafter, men att han för att klara sin examen valt ett tema, som är nytt och inte saknar betydelse för praxis. Dessutom hoppas han, att han inte helt slösat sina krafter tid ingen nytta, då honom veterligen ingen i ett akademiskt arbete tidigare behandlat frågan. I synnerhet det sista argumentet kan även annars ha lett tid valet av rätt säregna ämnen. Ämnesvalet i Codings dissertationer är dock inte helt slumpmässigt. Tvärtom tycks faderns, ibland respondentens eget yrke styrt valet av tema. Adliga studenter behandlade frågor, som rörde adeln. AdelsmannenJöns Båt, vars far i dedikationen tituleras brukspatron och handelsman, försvarade en dissertaSBL 8, s. 751. Visserligen kan man vaterligare nämna tre tvådelade dissertationer De jure titulorum, I, resp. Chr. Weltzin (1762) och II, resp. J. Stenberg (1778); Commentatio ad titulum Säterie-Rusthåll, I, resp. C. Monthan (1776) och II, resp. E. Monthan (1776); samt De legibus commercialibus, I, resp. P. Borelius (1778), och II, resp. C. Ekerholm(1780), men detta förändrar inte helhetsbilden. Colling/Chr. Zimmerberg (1755, De sanctitate vexillari), Colling/J. M. Ohmall (1760, De jure intercessionis), Colling/N. A. Holm (1762, Tentamen juridicum cautelarum vidimationis). Colling/Lars Kock (1771, De literis commendatitiis). Colling/ Pehr Folin (1771, De fide silenti).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=