X Kapitel II. Litteraturen på 1700-talet och i början av 1800-talet 1. Rättsvetenskapens förutsättningar 2. Litteraturen i Sverige-Finland 2.1. Nehrman och hans tid 2.1.1. Petter Abrahamsson och Israel Arnell 2.1.2. David Nehrman 2.1.2.1. Inledning 2.1.2.2. Nehrmans skrifter 2.1.2.3. Nehrmans dissertationer 2.1.2.4. Nehrman och eftervärlden 2.1.3. Christian König 2.1.4. Övriga arbeten 2.2. Litteraturen efter Nehrman 2.2.1. 1734 års lag: systemoch kommentarer 2.2.1.1. Johan Funck- den ende institutionalisten 2.2.1.2. Lars Tengwall 2.2.1.3. H. Schös 2.2.1.4. Emanuel Drangel 2.2.1.5. Anders Westdahl 2.2.1.6. Jacob Albrecht Flintberg 2.2.2. Kameralisterna 2.2.2.1. Anders Botin 2.2.2.2. Barthold Nvström 2.2.2.3. HenrikFrosterus 2.2.3. Naturrättslitteraturen 2.2.3.1. Översättningar 2.2.3.2. Anders Schönberg 2.2.3.3. Daniel Boethius 2.2.4. Rättshistoriska arbeten 2.2.5. Statsrätt 2.3. Förordningen om ämbetsexamen och den uppblomstrande dis sertationslitteraturen - en juridisk subkultur 2.3.1. Inledning 2.3.1.1. Förordningen omämbetsexamen 1749 2.3.1.2. Författarskapet till dissertationerna 2.3.2. Daniel D. Solander 2.3.2.1. Dissertationer på latin 2.3.2.2. 2.3.3. Johan Erik Fick 2.3.4. Olof Rabenius 2.3.5. Anders Hernbergh 2.3.6. Ears Johan Colling 62 69 70 70 72 72 73 77 78 80 82 83 84 84 85 86 86 87 88 90 90 91 91 91 91 92 92 93 94 95 95 95 96 99 99 »Strödda besvarade lagfrågor» 104 110 115 120 124
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=