112 1759) till författarskapet, detta verkligen stämmer. I dessa fem dissertationer ingcår Rabenius’ två alster. Hans författarskap styrks dessutomav att han senare skrev en trejde del till serien om riktigt forum, vilken ventilerades under hans eget presidium.Omde övriga 3 1 dissertationerna kan man inte säga någonting utan en innehållsanalys. Dissertationerna under Fick har en del särdrag, som klart skiljer demfrån i synnerhet Solanders och Collings dissertationer. Detta betyder inte, att avhandlingarna inte skulle motsvara gängse alster i genren; man kan tvärtomsäga, att Ficks avhandlingar renodlar vissa krav på stil och argumentering, somgäller dissertationerna i allmänhet. De saknar alltid förord, vilket dock inte är ovanligt i dissertationsfloran. Däremot innehåller inledningarna vissa karakteristika, somförekommer mera sällan hos t.ex. Solander och Hernbergh och överhuvudtaget inte i Lund. I 20 dissertationer inleds § I av en allmän betraktelse över övergången från naturtillståndet till ordnade samhällen, människans bristfällighet och ondska m.m., detta fastän dissertationen kunde behandla ett mycket konkret ämne. I dessa fall övergår paragrafen så småningom till det egentliga temat och slutar nästan alltid med att författaren vädjar till den välvillige, ärlige osv. läsaren omförståelse. Ett exempel på mycket allmänna betraktelser är en avhandling omstämning (resp. Joh. Noreen, 1748), sombörjar med en beskrivning av de talrika kränkningar av annans rätt, sommedlemmarna i ett borgerligt samhälle av våda eller med avsikt gör sig skyldiga till, samt nödvändigheten av en snabb och effektiv domsrätt. En dissertation om måls lämnande till avgörande (resp. Frideric. Kullberg, 1753) inleds av påståendet, att härskarens uppgift i ett välordnat samhälle är att förs\'ara och främja såväl enskilda medborgares som hela folkets lycka och välgång genomlämpliga medel såsom krig och utövandet av rättvisa. En dissertation omanhängiggörande av mål (resp. And. Junngius, 1754) börjar med att framhäva människans ondska i naturtillståndet. I en avhandling om rättens bisittare (resp. Joh. Runer, 1756) talas det om behovet av domstolar efter det att människorna avstått från naturtillståndet och bildat samhällen, eftersom lagarna annars skulle förbli utan verkan. En dissertation om utsökning (resp. Car. Sylvander, 1758) inleds av konstaterandet att lagar är nödvändiga, eftersom dödliga är oförmögna att ständigt leva i kärlek och endräkt. Efter inledningen följer ofta i den andra paragrafen den behandlade termens definition och etymologi, varefter resten av dissertationen i stort sett består av olika indelningar av det centrala begreppet. Dispositionen i en utpräglad Fickdissertation är alltså följande: allmän betraktelse, vädjan till läsaren, definition av det centrala begreppet och dettas olika indelningar. Såsomnämnts kan detta visserligen betraktas som en idealtyp för en dissertation i allmänhet och liknar Rabenius/Olavus Rameen (1752); Rabenius 7li<ctor enligt titelbladet. Motsvarande konstruktion förekommer i endast ett tiotal av Solanders 75 dissertationer på 22C latin.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=