81 talet/' Hadorph har tryckt två svenska versioner. Den första tycks vara den egentliga svenska versionen, men den har också några tillägg, varav åtminstone ett inte hör till förlagan.^’ Hadorphs andra text tycks vara en sammanslagning av den svenska och den latinska versionen till en egen svensk version. De Hadorphska texterna är inte att rekommendera, särskilt inte hans andra text. De latinska 1400-talsavskrifterna skiljer sig obetydligt åt: olika ordföljd, olika val av småord som sed i stället för vel, något olika inledningar och något mer olika avslutningar. Det finns två typer av inledningar vilka är formulerade på olika sätt: Ex constitucionibus consiliariorum regni Swecie ista observanda sunt circa animadversione enormiumcrimina^- Ex institutione facta per consiliariores regni Swecie prelatis ecclesiarum presentibus et consentientibus Avslutningarna varierar, men de flesta, både latinska och svenska texter, slutar med dessa formuleringar: Hec constituta sunt Stockholm anno Domini mcdxxxix in ecclesia sancti Jacobi in Norramalm Samstämmigheten mellan de 1400-talsavskrifter somär avfattade på svenska är minst lika stor som mellan avskrifterna avfattade på latin. Innehållsligt uppvisar de olika medeltida svenskspråkiga texterna inga egenheter. Endast på några ställen är vissa uttryck omkastade: »forbud oc skipelse», »sonen hans». Däremot kan inledningarna skilja sig åt i längd: Um högmarlis ogerniwga som öpinbara skript bör foresietias hurw usrildzwald maa sik med thembeuara eller ey Thes asr rikesens raad prelata och ridderskapit swa eens woordit fförst . . 7^ Detta var den vanligast förekommande och kortare inledningen. Nedan följer den ovanligare och längre varianten: Item um högmelis ogerningar som oppenbar schrifft bör fforesättia hwre verdz woldh maagh sick medher them beware ella eygh I huilket Erlighe Rykesens Raadh prelata ock Rydderschapit swa ens wordit ^r som her effter scriffuat ständer Först Centrala 1400-talstexter på latin: RA A 9, A 20, KB B 2, B lOOe, B 5b, LStB J 78. Svenska 1400-talstexter: RA E 9047, B 2, KB B 2, B 35, B 155, B 5b, UUB B 33 och LStBJ 78. Tillägget härstammar enligt Almquist 1960, s. 509, från Bureus som hade för vana att sätta tillägg med okänd proveniens inomparentes. KB B lOOe; oväsentliga variationer i KB B 2, LStB J 78 och RA A 20. RA A 9. KB B lOOe, KB B 5b och i LStBJ 78, RA E 9047 och KB B 35 efter den svenska texten. KB B 2; likalydande i LStB J 78 och KB B 5b. RA E 9047 (tidigare Skokl. Avd. I 144) Nils Erengislessons lagbok; likalydande i Hadorph 1687, s. 44. 6
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=