77 skrevs in i olika lagböcker på 1500-talet; KB B 139 och B 160. Dessa har fogat stadgetexten till Kristoffers landslag och har 17 artiklar! Stadgan finns även bevarad i olika aristokraters kopieböcker. Deras intresse för stadgan är av mer privat natur. Vissa artiklar kunde stödja dem i kampen om landbornas skyldigheter och (brist på) rättigheter. Här kommer Lars Siggessons (Sparre) (d. 1554) kopiebok pä Riksarkivet, med beteckning B 6, och Hogenskild Bielkes gröna bok att tas upp. Att Bielke intresserade sig för stadgan berodde nog inte enbart pä att den kunde vara nyttig för honom privat, utan Bielke var över huvud taget intresserad av den verksamhet som den tidigare rädsregeringen på 1430-talet och den andra rådsregeringen under 1400talets sista decennier utövade. Erik Sparre och Hogenskild Bielke säg kanske sin situation pä 1580- och 1590-talen som en parallell till de tidigare rådsregeringarna. Själva var de indragna i konstitutionella stridigheter om kungamakten. Strängnässtadgan finns bevarad i ytterligare två texter frän 1500-talet: Skoklostersamlingen (Sko 224)^’ och en samling av avskrifter med blandat innehåll frän 1500-talet, sammanförd till kopiebok B 2 pä RA. Dessa tvä texter har också 17 punkter som väl stämmer överens med varandra. Inledningarna är skrivna pä latin. Inventeringen av 1500-talsmaterialet har resulterat i att den ursprungliga frågeställningen komplicerats ytterligare. 1400-talsavskrifterna stämde överens pä 12 punkter men skilde sig pä tvä; 1500-talsavskrifterna tillförde stadgan ytterligare artiklar. Allt somallt är vi nu uppe i 18 artiklar. Nedan följer en tabell över ett antal texter av Strängnäs stadga med angivande av vilka artiklar somfinns i de olika texterna. Urvalet av texter har gått till pä följande sätt: Alla bevarade texter frän 1400talet är medtagna. De är två till antalet och är införda i laghandskrifter. Frän 1500-talet har både kopieböcker, avskriftssamlingar och laghandskrifter medtagits. Kopieböckerna är medtagna eftersomde representerar frälsets intressen på olika sätt, och laghandskrifterna eftersom de visar stadgans aktualitet för utövandet av ett juridiskt ämbete pä 1500-talet. Att just Sko 224 valts är godtyckligt. Lika väl kunde andra texter valts, ty de stämmer väl överens inbördes.^^ Samlingsvolymen RA B 2 är som jag nämnt en volym med blandat innehåll. Texten är förmodligen skriven i slutet pä 1500-talet. 1600-talet representeras här av en text ur samlingsvolymen RA B 9 och av Hadorphs tryckta version. Boken B 9 är sammanställd av Runell; det lägg där denna text ingår har en gäng tillhört Hogenskild Bielke.RAB 2, B 9, Sko 224 och Hadorph förs i tabellen ihop i en spalt eftersomde är sä lika. Sko 224 med proveniens frän Brahe och Wrangelska släkterna. KB B 139 eller KB B 160. Schiick 1976, s. 35, 232, 274.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=