58 den har artikel 6, vilket Linköpingstyperna saknar. Ä andra sidan saknar Hadorphtexten och Linköpingstypen indragning av kyrkofrälse och förbud mot skatteköp. B 69:s text har, efter sin inledning, en artikel som till sina huvuddelar finns bevarad, eftersomden står högst upp på den diagonalt avklippta foliosidan: fförst ath xngin ma köpa jordh aff skatgildoma/ byrdh hwar thz giörs tha gange köpit athr ok/ ok frselsisman til sina pa:ninga hwat thz kan hx/ ella leekman Ok dömis konuwgenom skat ok/ swa ma;igow arow somköpit standit haffwok h/ sow köpte ok saalde twa konungenow ok ena h/"' I Thott och B 1 lyder däremot första artikeln på följande sätt: Först at engin fra:lsins man ma kiöpa godz af bondom mardh thessomforskixlom: Först at al kyrkio frxlse skal atirkallas a hwat brefwin ther a.’ru vp a giwin, ok al kyrkio goz skulu al undi kronona ganga til utskyldir.-’ Endast första meningen om förbud mot skatteköp från frälsemäns sida återspeglar B 69:s första utförliga artikel om samma sak. Det är först Thotts nästföljande mening om återkallande av kyrkojord som i den köpenhamska handskriften varit utplånad, inte inledningen: »Först at engin [. . .] forskiselum.» Tittar man fortsättningsvis på tabellen har Thott och dess efterföljare till skillnad från A 9:s efterföljare även artikel 6. Att A 9 med flera saknar den kan förklaras med en överklivning. Båda artiklarna 6 och 7 börjar med »hwar som wtgerdhar bonde xr». När A 9:s avskrivare kommit så långt har han hoppat till nästa artikels fortsättning. De somskrivit av A 9 har precis samma hopslagning av 6 och 7, vilket då ger en fullständig artikel 7. Detta befäster också min uppfattning att det är A 9 som är mönsterbildande för denna huvudtyp. Däremot får man inte reda på hur denna huvudtyps artikel 6 kan ha sett ut. Ffadorphtexten, som i alla stycken är lik denna huvudtyp, har till skillnad från den en hel artikel 6. Emellertid bör man lägga märke till att B 69 i artikel 6 med stor säkerhet saknar ett bestämt tal, medan sammanfattningarna av 4795:s typ och Hadorph-texten uttrycker förhållandena mellan frälsejord och skattejord med 1/3.“' B 69 talar om mindre än laga säd i någon by och mera säd i flera byar utan att precisera. UUB B 69, fol. 5. -- DS 4795. Det finns ännu en avskriftsversion i vilken de första artiklarna ur stadgan inte alls finns med. Dessa börjar där uppräkningen av antalet utsäde i varje landskap inleds, art. 4. Avskrifterna av denna tvp är av mycket senare datum nch innehaller därför också en precisering av förhållandet mellan frälse- och skattejord till 1/3 i art. 6. Se exempelvis RA F.splunda, 1:44, eller LStB J 25, s. 135.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=