54 mentet RA A 9, som dock var ca 100 år äldre än KB B 1. B 1 togs med därför att den bekräftade Thotts första artikel om återkallande av kyrkofrälse. I den köpenhamska laghandskriften är passusen om återkallande av kyrkofrälse utplånad i texten men åter framkallad genom behandling med syra.'^ När detta har skett framgår inte. Man kunde vänta sig att A9 innehållit en artikel omförbud och indragning innan foliosidan skars bort, men Nygrens senare forskning fastställer att så inte varit fallet. A9 har aldrig haft någon artikel omindragning av kyrkojord, eftersomvarken B 7 eller E 181 har den. Ett annat stöd för denna uppfattning ger Hadorph som i sin utgåva inte heller nämner något omindragning av kyrkojord. Avskriftsförhållandena är sådana att Thott (DS 4795) tillsammans med andra avskrifter bildar en typ av texter somåterger 1352 års stadga. Den andra typen, RA A 9,'^ innehåller inte alls den beryktade artikeln om indragande av allt kyrkofrälse eller av förbud mot köp av skattejord. Ingen avskrivare nämner något omatt han skulle ha skrivit av ett original. Utöver de två nämnda huvudtyperna och deras avnämare, finns det en text i Uppsala (vilken uppdagades vid diplomatariets inventering på 1940-talet) som definitivt avviker i uttryckssätt och i viss mån i innehåll. I likhet med typen RA A 9 saknar Uppsalatexten B 69 artikeln om indragning av kyrkojord men har förbudet mot köp av skattejord.'^ Tyvärr är foliobladet där stadgan är skriven avskuret något nedanför diagonalen, så stadgan är långtifrån komplett. Men denna avskrift har något mer av stadgans formella karakteristika (inledning och avslutning med hot om böter vid överträdelse) än någon av de andra texterna, vilken huvudtyp de än tillhör. Artiklarna är utförligare utformade än de övriga avskrifterna, och somliga av de senare artiklarna kommer i annan ordning.'" UUB B 69:s mledning skil)er sig från inledningarna i de båda andra huvudtyperna och lyder på följande sätt: konuwg magnussa tima widh Rikese^z n^erw/ all jarff mellan herskapit ok almoghan e/ radhe wara biscopa Riddara ok swena ok/ lawdeno waro ok narrwaro stadde haffwu al/ beradhno modhe ok förakt allomefft’folgh/ skepath ok for’sat a:wmelegha bliffuawde so/ fförst [. . Karlsson 1907, s. 168. Rosén 1930, s. 184, påpekar au alla dombrev i de rälstetingslall somär till kronans förmån under början av 1400-talet finns i det danska riksarkivet. Att 1332 ars artikel om indragning av kyrkofrälse som finns i laghandskriften DS 4793 kommit till Danmark är intressant somparallell till det Rosén säger. RA A 9, fol. lOr. UUB B 69 tvcks ha varit okänd för Tunberg och även för Karlsson 1907, som berör 1332 års stadgas avskrifter. UUB B 69, fol. 3r. ’’ UUB B 69, fol. 3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=