^ t' _ •;«. ÉÉ <l|rj»»»<5a'’ft»»- 4*km>/:Vfi.i (^oA^ g‘o„^CV ». C«<^ «*>4>V%j^ p\^xi xåoi fK'\»tt^ty- t/^ fH*»vM v-'“* ^ 1 . • f-ofAöcy*yA,>i .^,iA C#*W»#- P«a«. 6*»A. ®« «%»u 1Jh« 1^ ^ ]V^ T*rr>^ fWgo. . ..il .»»b y' - • Bild 1. Thott saml. 2198. Direkt efter Magnus Erikssons landslags sista balk finns Jönköpings stadga 1352 upptecknad på laghandskriftens sista sida av en skrivare från 1400-talet. (Foto KB, Köpenhamn.) ÄC OVI *• V . i 1 Jt ♦ 'Xi -< ; ;- é €>0i^ ^ K fl •s ^'; -1 fl -I v' Det största problemet med 1352 års stadga är att andra avskrifter än de ovan nämnda har en första artikel som förbjuder frälsemän att köpa skattejord och dessutom uppger att allt kyrkofrälse skall dras in till kronan. Uppgiften omatt allt kyrkofrälse skall dras in verkar alldeles absurd, men har vunnit kraft genom att den står i diplomatariets utgåva. Sven Tunberg gav ut stadgan 1925 efter en avskrift i en laghandskrift somfinns bevarad i Köpenhamn. Orsaken till att den köpenhamnska texten valdes framför RA A 9 var att A 9 inte var komplett. En annan orsak till valet av Thott och inte t.ex. Hadorphs text var att K H Karlsson 1907 underkänt Hadorphs förlagor. Texterna var bara »referat» av en stadga tillkommen i Jönköping 1352. Karlsson föreslog i stället Thott, som han daterade till tidigt 1400-tal i motsats till Schlyter som daterade den till sent 1400-tal.''* Som varianter till diplomatarietexten anförde Tunberg KB B 1 från slutet av 1400-talet och därefter kom Linköpingsfrag- " Sign. Tlu)tt .saml., nr 2 198 4;o. '■* Karlsson 1907, s. 167, och Schivter 1862, s. XXllI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=