RB 51

33 Magnus Ladulås hade i Skänninge stadga lyckats få stöd från rikets mäktiga släkter för att bärande av krigsvapen skulle uppfattas som ett fridsbrott. Detta stadgande var säkert nödvändigt för att upprätthålla ordningen mellan rivaliserande grupper på 1280-talet. Men detta fridsbrott infördes inte i Upplandslagen. De s.k. högmålsbrotten, dvs. uppror mot egen herre, hade Magnus Ladulås i Skänninge stadgas artikel 2 gjort till fridsbrott: godset skövlades och mannen blev fredlös. Endast genomkungens nåd kunde han bli fri igen, dvs. kunde han återvända till riket. Men i Upplandslagen hade kungen inga rättigheter att benåda eller att få fredsbot på 40 mark, eftersombrottslingen miste livet. Därmed fanns det ingen anledning att föra in dessa stadganden i kungabalken, utan de fördes in i manhelgdsbalken (UL MhBXV). Där gjordes skillnad på omdet var kungen som var målet för sammansvärjningen eller om det var någon annan herre. Vid brott mot kungen konfiskerades hela egendomen av kronan, medan den vid andra herredråp tredelades: kungen fick den första lotten, målsägaren den andra och hundaret (häradet) den tredje. Nedan följer en tabell över de brott som i stadgorna från Alsnö och Skänninge leder till fredlöshet och godsskövling, men som genom inplacerandet i Upplandslagen på annat ställe än i kungabalken miste sin karaktär av fridsbrott. Tabell I. Brott i Alsrtö och Skänninge stadga som leder till fredlöshet och godsskövling samt deras inplacering i Upplandslagen Upplandslagen Brott i Alsnö el. Skänninge stadga MhB KgB KöpB Edsöreshrott hemgång (A) våldtäkt (A) dråp i kyrka (A) dräp på ting (A) brott mot fred och förlikning (A) hämndmot annanängärningsmannenfA) IV lemlästning (A) XII (hemgång hos bonde) V VI VII (dråp på kyrkoväg) XXIX(dråp i kyrka) VII (dråp på tingsväg) XXIX(dråp på ting) IV(§1) - VIII Fridsbrott våldgästning (A) bärande av krigsvapen (S) högmålsbrott (S) IX XV A=Alsnö stadga S=Skänninge stadga Man kan tolka denna tabell på olika sätt. Man kan se den utifrån Åqvists definition av fridslagstiftning kontra edsöreslagstiftning. Det som infördes i Upplandslagens kungabalk är den lagstiftning som givits av landets ledande under ed, medan fridslagstiftningen inte skulle ha svurits av berörda parter och man 3

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=