22 formuleras. Samma sak gällde om man skulle ändra ett redan fattat beslut: de berörda parterna skulle förhandla på nytt. Den kungliga lagstiftningen utgick inte bara från kungens ekonomiska rättigheter (till egendom och tjänster) utan också från de rättigheter han ansåg sig ha till »sina män». Kungens lagstiftning kunde därmed endast beröra de grupper i samhället som var knutna till kungamakten. Frågan i detta kapitel (och i avhandlingen) är omkungamaktens lagstiftning verkligen endast berörde de områden somde kungliga rättigheterna innefattade eller om den går utöver dessa. En viktig följdfråga i detta kapitel är vilka samhällsgrupper som stod i fokus för den kungliga rikslagstiftningen före Magnus Erikssons landslag 1350. Med rikslagstiftning före landslagens tillkomst åsyftas dels den s.k. edsöreslagstiftningen från Birger Jarls tid, ca 1250, dels all stadgelagstiftning före MEL. Min hypotes är att stadgorna står närmare kungens privilegielagstiftning än lagarna, innan landskapslagarna nedtecknades i slutet på 1200-talet. Hur det förhåller sig efter tillkomsten av landslagen skall analyseras längre fram. I detta kapitel vill jag fastställa vad de äldsta bevarade riksstadgorna handlar om, vemde i första hand vänder sig till, i vilken utsträckning de olika stadgandena införlivades i landskapslagarna och i vilken balk i lagböckerna de inplacerades. Slutligen diskuterar jag vad syftet var med att få in stadgebeslut i landskapslagarna och i landslagen. Alsnö stadga 1279-12802° Formen för stadgan är ett öppet kungligt brev. Original saknas.^’ Stadgan finns bevarad i två texter, vilka har tillkommit flera årtionden efter mötet på Adelsö. Kungen lagstiftar för sina män i samråd med dem. Rosén har visat att kungens män inte enbart behöver syfta på stormännen utan kan gälla också lägre riddare och män ur bondeklassen somrekryterats till tjänst hos kungen. Kungens män är de män somhan har i sin tjänst, främst krigstjänst.^" Stadgan består av fyra artiklar, varav den första är ca tio gånger längre än de övriga, tagna var för sig. Den första handlar omgästning, den andra bekräftar Birger Jarls fridslagar, den tredje handlar omfrälse- och rusttjänst och den fjärde handlar omämbetsmännens olaga skatteuttag från bönderna. 2° Stadgans tillkomsttid har diskuterats livligt och tänkbara tidpunkter har varit maj 1279 — september 1281; de flesta har följt Jägerstad 1948 och accepterat årtalet 1280, fram till dess att Liedgren 1985 komframtill att stadgan borde dateras till 1279. 2' Finns i två laghandskrifter: KB B 59 och KB BIO. Tryckt i DS 799, i Collin &Schlyter 1827, s. 310—316, och i Hadorph 1687, s. 3—5. 22 Rosén 1952, s. 24, 28 och 30-31. 2° Bjurling 1952, s. 87.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=