15 Kristoffers landslag har varken från rättshistoriskt eller historiskt håll behandlats som en självständig lagbok, tillkommen under vissa politiska förutsättningar. Bortsett frän handböcker i rättshistoria har inte svenska rättshistoriker ägnat sig ät medeltida lagstiftning efter andra världskriget;^^ naturligtvis finns det några undantag.^"* Gösta Åqvist är den som senast behandlat kungens lagstiftningsmakt och domsrätt, vilket underlättat mina forskningar pä det rättshistoriska planet. Dock saknar Åqvist i likhet med andra rättshistoriker ett konfliktperspektiv. Detta genomsyrar däremot arbetena av historikern Elsa Sjöholm, som helt ägnat sin forskning ät medeltidens lagstiftning. Senast har hon publicerat boken Sveriges medeltidslagar, i vilken lagstiftningen ses somavtal mellan stridande parter. Just synen pä lagstiftning som avtal har inspirerat mig till att betrakta mina stadgor ur denna synvinkel. Eventuella konsekvenser för tredje man tar däremot inte heller Sjöholm upp. Både Sjöholm och Åqvist är mer intresserade av att, i god rättshistorisk anda, kartlägga proveniens och influens frän utländsk rätt.’’^ För Sveriges del blir det svårt att belysa rättstillämpningen pä landsbygden. Utan domböcker eller andra protokoll kan man omöjligt komma ät verkningarna av ny lagstiftning. Den enda dombok för landsbygden som finns bevarad är frän Uppland åren 1490—1494. Det är lagmannen Greger Mattssons (Lilie) privata dombok. Domboken kan kasta ljus över några artiklar frän de stadgor jag studerar och hur dessa har använts under en begränsad tid, inomett begränsat geografiskt område. Avhandlingens uppläggning Kapitel 2 belyser hur kungamakten i slutet av 1200-talet etablerar sig som lagstiftare och pä vilka områden denna lagstiftande verksamhet manifesterar sig, särskilt hur och var den kommer till uttryck i Magnus Erikssons landslag. Jag fastställer vilken makt kungen hade somdomare och vilken makt han hade som stadgelagstiftare. Lagstiftningsmakten är starkt förknippad med övrig politisk makt. Kapitel 3 ägnas helt ät stadgorna: Ffadorphs tryckta stadgesamling frän 1687 tjänstgör som utgångspunkt och jämförelsematerial när jag studerar stadgor i laghandskrifter, kopieböcker och avskriftssamlingar. Svårigheterna ligger i att rekonstruera stadgornas ursprungliga innehåll, eftersom de flesta saknar origiHafström 1973, Inger 1980, Anners 1981. Almquist 1960, Gagnér 1960, Hasselberg 1953, Ranehök 1975, Åqvist 1968 och 1989. Jämförelser med utländsk rätt finns i arbeten av Fenger 1977, Gagnér 1960, Lagerroth 1947, Sjöholm 1976, Åqvist 1968.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=