14 Vidare kommer jag inte att behandla stadgelagstiftning somexplicit utger sig för att vara privilegielagstiftning. Således behandlar jag inte särskilt stadgor somreglerar särrättigheter somjakt och myntning. Min undersökning gör inte anspråk på att ge en bild av kampen omoch med de fyra huvudresurserna. Den ger inte ens en fullständig bild av en huvudresurs, utan den visar hur lagstiftningen används och hur den påverkar ekonomiska och politiska resurser. I undersökningen vill jag inte heller hävda att en resurs är viktigare än någon annan, utan jag tar upp de resurser somjag anser att källmaterialet (stadgorna) kan belysa - nämligen delar av den politiska och den ekonomiska resursen. Många svenska medeltidshistoriker har ägnat sig åt att beskriva politisk maktkamp mellan de styrande i samhället. Mer eller mindre uttalade maktperspektiv finns hos Lönnroth, Sven A. Nilsson, Sven Ulric Palme, Rosén och Westin. Maktperspektivet är särskilt uttalat hos Nilsson. Denne behandlar dock enbart 1500-talet. För den äldre medeltiden finns t.ex. Roséns undersökning om kronoavsöndringar, vilken sträcker sig fram till 1363. Därefter har Rosén fortsatt på samma linje i sin stora uppsats om drottning Margaretas svenska räfst. Med utgångspunkt i genealogiska studier har även andra forskare lämnat en redogörelse för maktkamp mellan kung och frälsegrupper och mellan frälsegrupper inbördes. Dessa behandlar främst 1400-talet och 1500-talets början.'’’ Åter andra forskare har koncentrerat sig på det kyrkliga frälset och sett förhållandet mellan kyrka och krona somdet väsentliga. Dessa arbeten berör företrädesvis den äldre medeltiden.^- I alla ovan nämnda arbeten består makten i rätten att tillsätta, att välja, att döma, att lagstifta, att ärva, att gifta sig (till arv'), att styra, att avsätta, att ingå förlikning, att förläna, att testamentera, att jaga, att äga och så vidare. Ingen av dessa historiker har i de ovan nämnda verken varit särskilt benägen att se på resultaten av kampen ur perspektivet tredje man, mycket beroende på att många av tvisterna främst berört de stridande parterna själva och inte bönderna. Äldre rättshistorisk forskning saknar i stor utsträckning det maktpolitiska synsätt som varit förhärskande bland medeltidshistoriker. I stället har den sett lagarna i ett utvecklingsperspektiv och i större utsträckning koncentrerat sig på lagstiftningens formän på den konflikt mellan intressegrupper som resulterat i lagstiftning. Lönnroth 1934 och 1940, Nilsson 1947 och 1952, Palme 1949a, Rosén 1949 och 1950, Westin 1957. Gillingstam 1952, Lundholm 1956 och Sjögren 1944, Andrae 1960.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=