172 Hwilkitt areth han ikke wpretther eth hws, tha gyfwi hwsbondanomhalff mark ok fulkompne bygningena eller giffwe for bygningena swa myket som hon skulle kostat epter nemda mans ordh ok ij bolfasta men meth honom. Sither han i iij aar meth trysko swa han inkte bygger, tha böthe somsakt xr, ok haffwi hwsbonden wald han fran godzena köra wmhan wil.^^ I fråga om underhållsskyldigheten överensstämmer inte böterna eller värderingen av underhållet i Växjö stadga med flertalet texter av Skara stadga. Växjö stadga fastställer uttryckligen både värdet av ett års underhåll och böter till 1 mark: ok bjetra hwarth aar mz swa miklabyghningh somhwarth ar ena swenska mark . . . hwiken ey byggher allir g^erdhe som nu a^r sagth tha böthe husbondanum ena mark fore hwarth tera'*° Skara stadga fastställer explicit enbart böterna till 1/2 mark per år. Värdet av underhållet per år bestäms där av en nämnd. Sanningen är nog den att Växjö stadgas värdering är den ursprungliga. Skara stadgas äldsta text har i likhet med texterna av Växjö stadga 1 mark. Att de yngre texterna av Skara stadga har 1/2 mark får sin förklaring när man studerar Kristoffers landslag, somhar 1/2 mark som värde för ett års nybyggande (KrL JB 25). De yngre texternas uppgifter om en värdering av underhållet till 1/2 mark kan således tolkas som en påverkan från den yngre landslagen. Underhåll av hus och gärdesgårdar enligt Kristoffers landslag Kristoffers landslag har tre landbokapitel som saknar motsvarigheter i Magnus Erikssons landslag. Ett av dem(KrL JB 25) tar upp just underhållsskyldigheten av både hus och gärdesgårdar på ett sätt som närmast påminner om Växjö stadga. Men lagen är inte lika sträng som Skara stadga eller lika exakt som Växjö stadga. Kapitlet är dock påverkat av båda stadgorna. Utgångspunkten är att landbon står i begrepp att lämna gården. När han gör det skall husen vara rustade och i lika gott skick somnär han fick dem, och de skall vara taktäckta, vilket uttryckligen betonas. Landbon skall årligen ha byggt »aff nyo» till ett värde av 1/2 mark. Vad detta »aff nyo» syftar på är oklart. Växjö stadga menar uttryckligen att det är gärdesgårdarna som skall vara nya. Uttrycket kan i KrL syfta både på gärdesgårdar och hus; för husens del kan det nämligen betyda att nytt byggnadsmaterial skall användas till ett värde av en halv mark per år. KrL avslutar sitt kapitel omunderhåll med att säga att landbon skall gälda underhållet med sitt bohag i de fall det är bristfälligt.I Skara stadga gäldas brist på underSD 1975 efter UUB B 48. UUB B 62, fol. 143v-144r. ■*' Det som i KrL JB 25 uttrycks med boscap innebär sannolikt, enligt Söderwall och enligt Wessén, ’bohag’.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=