RB 51

163 frälset, och i Småland kan man ha tagit intryck av förhållandena i Skåne och övriga Danmark. Christensen har visat hur de danska landborna blev helt ofria under 1400-talet. I den danska handfästningen 1483 fastslås att landbon juridiskt sett är helt underställd sin herre: frälsemannen blev kung över sin egen landbo. Frälset hade 1414 anpassat sina krav på dagsverken efter kronans krav på sina bönder och landbor. Dagsverkskravet orsakades främst av brist på arbetskraft inomjordbruket, men också (inte minst för kronans och kyrkans del) av behovet av arbetskraft för byggnadsarbeten. 1474 var dagsverksskyldigheten inte längre en förhandlingsfråga mellan jordägaren och den enskilde landbon, utan den hade centralt blivit fastställd till 8 dagsverken. Uppsägning och avhysning Uppsägning enligt landslagarna Samtliga lagbestämmelser om landbors förhållanden till jorden och till jordägaren står i landslagarnas jordabalkar. Landbons avtal med jordägaren löper från år ett till år sju. Avtalsperioden är sex år. När landbon ingår kontraktet på våren — någon gång före sådden —betalar han städjan. Avraden betalas varje år vid jultid. Landbon kan säga upp sig antingen före utgången av avtalet (i landslagarna kallad giftostämma) eller efter det att den avtalade tiden gått ut; olika regler gäller vid dessa tillfällen. Dessutom är det av betydelse om uppsägningen sker i anslutning till den årliga avradens erläggande eller omden sker vid tiden för giftostämman. Skillnaden i villkor har att göra med när på året man säger upp sig. För att redogöra för de olika uppsägningssituationerna utgår jag från Kristoffers landslag eftersom bestämmelserna har uttryckts tydligare där än i Magnus Erikssons landslag. I princip överensstämmer dock lagarna; KrL har på några ställen bara förtydligat den äldre lagens stadganden på området. För landbon är det naturligtvis enklast att säga upp sig när avtalet, giftostämman, gått ut, vilket sker på våren år sju. Säger han upp sitt arrende på våren det sjunde året, har han fullgjort sitt åliggande (dvs. betalat avrad vid juletid 6 år i följd), och det kommer an på jordägaren att skaffa sig en annan JB XXVIII, KrLJB21). Säger landbon upp sig efter det att den avtalade tiden gått ut men bor kvar på gården, måste uppsägandet ske före avradens erläggande, vilket alltid sker den 21 december. Då behöver han enbart lämna åkerjorden upplöjd eller erlägga ” Christensen 1978, s. 59—63. KrL har t.ex. förtydligat MEL:s JB XXVIII genom att förklara att uppsägningen sker efter giftostämmans utgång. Likaså förtydligar KrL uppsägningstiden i inledningen till MEL:s JB XXIX genomatt säga att den sker efter giftostämmans utgång (men före avradsdagen). landbo (MEL

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=