5. »Bondaskatt» Inledning Skattebondens jordbruksarbete syftade främst till att försörja familjen.' Detsamma gällde för landbon och lågfrälsemannen; för lågfrälsemannen därför att hans jordinnehav till största delen utgjordes av sätesgården och mycket lite brukades av landbor utanför sätesgården. Högfrälsets främsta intresse låg däremot i att lyfta intäkter. Bonden, landbon och lågfrälsemannen strävade efter att jorden skulle ge så god avkastning som möjligt och att ha tillgång till tillräckligt mycket jt:)rd för familjens försörjning. Om jordinnehavet var tillräckligt, var det den enskilda familjens sak att bearbeta jorden så att den gav så bra avkastning sommöjligt.- Det var arbetsproduktiviteten som var hög under senmedeltidens agrarkris och inte arealproduktiviteten.^ En landbos jordinnehav skilde sig endast på några punkter från bondens: han kunde inte förvalta den i samma utsträckning som bonden, eftersom han inte ägde den, och hans besittningsrätt var inte säker. Den viktigaste skiljelinjen går inte mellan landbon som inte äger jord och bonden som äger jord, utan mellan dem och den som inte har någon jord alls att bruka och bo på, t.ex. tjänstefolk och löst folk. Jorden somsådan uppfattades under senmedeltiden som en resurs och inte somnågot somhade ett marknadsvärde, hävdar t.ex. Myrdal & Söderberg och menar att denna uppfattning levde kvar under hela 1500-talet.'' Detta understryker än mer att jorden verkligen utgjorde hela basen för familjens överlevnad. Det viktigavar att ha någon jord att bruka; i andra hand komhuruvida man ägde jorden eller ej. Skatt och ränta Thomas Lindkvist anser att två skattesystem var rådande i Sverige. Ett som byggde på kollektivet och ett sombyggde på det enskilda bondehushållet.^ Den ränta (även kallad avrad) som landbon erlade till jordägaren var alltid individuellt relaterad och stod i proportion till jordens storlek och förväntade ' Lindkvist 1979 kallar honom och landbon för subsistensproducent. ■ Chavanov 1966 kallar detta för att bonden exploaterar sig själv och sina familjemedlemmar somarbetskraft; krävs det mer arbete ökar arbetsintensiteten. ^ Mvrdal & Söderberg 1991, s. 20 och 49. ■' Myrdal & Söderberg 1991, s. 515 och 519. ^ För en kortfattad men koncis beskrivning av skatterna före MEL se Lindkvist 1988, s. 15-25.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=