123 Uttryckliga förmåner för målsägaren finns i en del kapitel i Kristoffers landslags kungabalk. När lagsagans konungsnämnd fäller någon, blir denne enligt Magnus Erikssons landslag fälld att böta till enbart kung och härad (MEL KgB XXXI), men enligt KrL får också målsägaren del i böterna (KrL KgB 35), vilket Holmbäck & Wessén förbisett i sin kommentar till MEL. Vidare får den som på ett felaktigt sätt gör sig till målsman för någon, enligt MEL, böta 40 mark, kungens ensak (MEL KgB XXV), medan däremot KrL enbart tar hänsyn till målsägaren. Gärningsmannen får endast böta 3 mark till treskifte samt ersätta målsägaren för den skada han åsamkat honom(KrL KgB29). Om man vill fortsätta tolkningen till målsägarens förmån, dvs. att den enskilde har större rättigheter i Kristoffers landslag än i Magnus Erikssons landslag i förhållande till kungamakten, kan man anföra ytterligare några kapitel i kungabalken i KrL. Den enskilde innebär i kungabalken i praktiken frälseman, och vissa kapitel i KrL favoriserar frälseman framför kungen. Om någon som kungen tagit i sin personliga frid begår brott, har han enligt Kristoffers landslag förverkat kungens frid och får böta efter brottets art. I MEL (KgB XXVII) har man över huvud inte förutsatt att den kungen tagit i sin frid kunde begå brott. Detta tillägg i KrL (KrL KgB 31) innebär att trots att kungen tagit någon i sin frid, kunde fridstagaren dömas för brott som han begått under den tid han befann sig under kungens beskydd. I Stället för kyrkobalk? I detta kapitel, som handlar om stadgorna och de balkar som speglar maktkonflikter mellan kungamakt och frälse, skall jag nu behandla högmålsbalken. Även i denna balk står sig tendensen somframkommit i de tidigare behandlade balkarna av Kristoffers landslag, nämligen att värna om den enskildes rättigheter gentemot kungamakten. T.ex. undantas i KrL avrad, tionde, gäld, bolagspenningar och barns penningar från treskiftet av egendom vid dråp av husbonde (KrL HB 10). I ett sammanfattande kapitel, sist i högmålsbalken i KrL, som omfattar alla högmålsböter, fastställs att gärningsmannens eventuella skulder alltid skall betalas före skiftandet av egendomen och att han aldrig kan förverka annat än sina egna penningar (KrL HB 16). Återigen tar KrL hänsyn till den enskilde och att endast gärningsmannen skall lida och inga andra. Kungen och häradets anspråk tillgodoses först efter att målsägaren och andra eventuella personer sombrottslingen står i skuld till fått sitt. I likhet med edsöresbalken och vissa stadgor döms gärningsmannen i den yngre landslagens högmålsbalk till stränga kroppsstraff. Alla brott i högmålsbalken är ju grova och leder i de flesta fall till döden. Högmålsbrotten kan indelas i två typer: »politiskt» förräderi och grova brott (mord) mot person. De »politiska» brotten i KrL har inte ändrat karaktär i förhållande till MEL.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=