RB 51

117 Skillnader mellan landslagarnas edsöresbalkar och kungabalkar I detta avsnitt kommer förhållandet mellan den äldre och yngre landslagens kungabalkar och edsöresbalkar ytterligare att belysas. I Kristoffers landslag har den kungliga medverkan vid edsöresprocessen troligen upphört och processen överlämnats till lokala myndigheter: häradsnämnden fäller och häradshövdingen dömer. I Magnus Erikssons landslag däremot fastställer den lokala myndigheten brottets art, och vid edsöresmål går målet vidare till konungsräfst, vid vilken kungen eller hans företrädare fortfarande är representerade. Vid brott mot kungabalken utletas, enligt båda landslagarna, sanningen av lagsagans konungsnämnd som fäller till konungsräfst; endast vid brott mot kungabalken deltar centralmakten i processen i KrL. Att edsöresbrott från svealagarnas kungabalkar flyttats till en egen balk, edsöresbalken, i landslagen kan tolkas på flera sätt. Att kungen hade del i böterna vid brott mot »kungens avtal med rikets stora herrar», som det står i svealagarna, ifrågasattes kanske inte vid utarbetandet av MEL. Kungamakten behöll ändå greppet över edsöresprocessen, eftersom målet gick vidare till konungsräfst. Så var inte fallet i KrL, och därmed avlägsnades dessa brottmål från kungens domsmakt. Kristoffers landslag har en annan processordning än Magnus Erikssons landslag, vilket är en av anledningarna till den nya lagredaktionen. Man kan anta att kungens domsmakt blivit så erkänd och samhället så differentierat att det var möjligt och nödvändigt för kungamakten att delegera sin domsmakt. KrL är ju alltid noga med att nämna kungens domhavande, hans ställföreträdare, medan MEL oftast endast nämner kungen. Sjöholm har visat att MEL inför rätt för kungen att döma i vissa brottmål, vilket han inte haft i landskapslagarnas kungabalkar."*’ I KrL är detta redan ett faktum och därmed kan domsmakten delegeras. En annan förklaring kan vara att edsöresbrotten ändrat karaktär. Dessa brott utgör förmodligen inte längre ett hot mot kungamakten. Man kan utgå ifrån att häradsnämnden i det härad där gärningen begicks hade bättre kontroll över sina invånare och över vad somskett än centralmakten. Vilka brott fanns då kvar i landslagarnas kungabalkar sedan edsöresbrotten flyttats? I Magnus Erikssons landslag är det främst nytillkomna brott mot kungamaktens rättigheter. Brott mot kungens (eller hans domhavandes) dom, brott mot jakt i kungens parker, undanhållande av skatt, våldsgärning mot någon som kungen tagit i sin frid, brott mot militära åligganden, brott mot annans egendom, brott mot målsägarrätt och slutligen brott mot gästningsskyldighet och våldgästning. Kristoffers landslag har behållit brotten från Magnus Erikssons landslags Sjöholm 1988, s. 188-191,220-221.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=